Av Antonio Tarallo, 18 augusti 2026
Vi fortsätter vår resa genom de tolv apostlarnas livsberättelser
Den helige aposteln Andreas intar en särskilt framträdande plats i Jesu lärjungakrets. Som Simon Petrus yngre bror delar Andreas hans galileiska ursprung och yrket som fiskare i Betsaida, men i evangelierna utmärker han sig genom att vara den först kallade, “Protokletos”.
Han är ett perfekt exempel på hur det är att möta Kristus. Han fylls av entusiasm och vill genast hjälpa andra att hitta fram till Messias.
Andreas skiljer sig tydligt från Petrus och utmärks av en ”ödmjuk helighet”, pragmatisk och välkomnande. Hos honom finns inget av broderns tvära utbrott; hans viktigaste egenskaper var i stället att han var mild och välkomnande.
I evangelierna, särskilt Johannesevangeliet, beskrivs Andreas kallelse med kronologisk precision. Andreas är till en början lärjunge till Johannes Döparen och befinner sig vid Jordanfloden när Döparen ser Jesus gå förbi och utropar: ”Det är Guds lamm…” De orden väcker en oemotståndlig längtan hos den unge fiskaren.
Tillsammans med en annan följeslagare bestämmer sig Andreas för att följa Jesus från Nasaret och ställer en fråga som vittnar om ett djupt sökande efter mening: ”Rabbi, var bor du?” Jesus svarar: ”Följ med och se!” De orden markerar början på Andreas nya liv. Han tillbringar den eftermiddagen med Jesus, och upplevelsen är så omvälvande att den får honom att genast handla – radikalt. Kristus har kallat honom – Andreas har svarat.
Hans första handling är att söka upp sin bror Simon och berätta den mest omvälvande nyheten: ”Vi har funnit Messias.” Andreas blir därmed historiens förste evangelisatör, den som för Petrus till Jesus. Det är en handling av ödmjukhet och generositet som kommer att prägla hela Kyrkans öde.
Under Kristi offentliga verksamhet träder Andreas fram vid tre avgörande tillfällen, alltid som förmedlare. Vid undret med bröden och fiskarna, när de andra apostlarna oroar sig över bristen på mat, visar Andreas en tillitsfull realism. Det är han som lägger märke till en pojke som har fem bröd och två fiskar och för honom till Jesus: Andreas räcker Mästaren det som finns. Det blir evangeliets välkända under med bröden och fiskarna.
Efter pingsten beskriver historiska och apokryfiska källor, däribland Andreasakterna, hans missionsverksamhet i Österns länder.
Han predikade evangeliet i de vidsträckta områdena Skythien, Thrakien och Epirus, tog sig ända till Svarta havets kuster och grundade enligt östlig tradition kyrkan i Bysans. Därför vördas han som skyddshelgon för patriarkatet i Konstantinopel.
Hans jordiska vandring avslutades i Patras i Grekland omkring år 60 e.Kr. Andreas mötte döden med ett heroiskt lugn och bad att inte bli fastspikad på ett liknande kors som Jesus, eftersom han ansåg sig ovärdig. Därför bands han vid ett kors med diagonalt ställda armar i form av ett ”X”, som sedan dess är allmänt känt som ”andreaskorset”.
En apostel, en man som följde Kristus och förde hans budskap om liv och hopp ut i världen.
Av ACI Stampa · Översatt till svenska av EWTN Sverige







