Av ACI Prensa, 13. maj 2026

Den 13 maj 1917, vid sin första uppenbarelse för herdebarnen i Portugal, uppenbarade Vår Fru av Fatima den heliga rosenkransens kraft. Genom sina ord och sina uppmaningar visade hon att rosenkransen är en bön för fred, omvändelse och själarnas frälsning. 

Vid detta första möte frågade ett av barnen Jungfru Maria om de skulle komma till himlen, och Maria svarade ja. När de sedan frågade om också Francisco, den tredje av herdebarnen, skulle komma dit, svarade hon: ”Han kommer också att komma dit, men han måste först be många rosenkransar”.

I det ögonblicket öppnade Vår Fru av Fatima sina händer och visade barnen ett mycket starkt gudomligt ljus. Då föll herdebarnen på knä och tillbad den allraheligaste Treenigheten och det allraheligaste Sakramentet.

Maria betonade vikten av rosenkransen och sade: ”Be rosenkransen varje dag för att uppnå fred i världen och ett slut på kriget”.

Den 13 juni visade sig Jungfrun igen efter att barnen hade avslutat rosenkransen. Och vid den tredje uppenbarelsen sade hon till dem: ”När ni ber rosenkransen, säg efter varje mysterium: ’O min Jesus, förlåt oss våra synder, bevara oss från helvetets eld och led alla själar till paradiset, särskilt dem som behöver din barmhärtighet allra mest.’”.

Vid den fjärde uppenbarelsen visste redan många människor att Jungfru Maria visade sig för herdebarnen. Lucia frågade då Guds Moder vad som skulle göras med de pengar som människor lämnade i Cova da Iria. Maria svarade att pengarna var avsedda för festen till Vår Fru av Rosenkransens ära och att det som blev över skulle användas till att bygga ett kapell. 

Därefter sade Jungfru Maria till barnen med mycket allvarlig röst: ”Be, be mycket och gör uppoffringar för syndare, för många själar hamnar i helvetet eftersom det inte finns någon ber och gör offer för dem”.

På dagen för den femte uppenbarelsen hade barnen svårt att ta sig till Cova da Iria, eftersom många människor närmade sig dem och bad dem framföra deras intentioner till Jungfru Maria.

Herdebarnen bad då rosenkransen tillsammans med folkmassan, och när Jungfrun uppenbarade sig uppmuntrade hon dem återigen att fortsätta be denna bön för att få ett slut på kriget. 

Den 13 oktober 1917, dagen för den sista apparitionen, uppenbarade Vår Fru: ”Jag är Vår Fru av Rosenkransen. Jag önskar att ett kapell byggs till min ära på denna plats. Fortsätt att recitera Rosenkransen varje dag. Kriget är på väg att ta slut, och soldaterna kommer snart att återvända hem.”

Sedan tillade hon:
”Det är nödvändigt för människor att bättra sig, att be om förlåtelse för sina synder. De får inte längre förolämpa Vår Herre, som redan är alltför förolämpad.”

Strax därefter inträffade det berömda solmiraklet, som varade i omkring tre minuter, under vilket solen tycktes lossna från himlen och störta ner över folkmassan. 

Denna artikel publicerades först av ACI Prensa, en del av EWTN News, och är översatt och anpassad av EWTN Sverige.