Skip to content

Vad firar Kyrkan på Kristi himmelsfärd?

På Kristi himmelsfärd firar Kyrkan högtiden som markerar slutet på Herrens synliga närvaro på jorden och hans upphöjelse till Faderns högra sida.
 Kristi himmelsfärd, målning av John Singleton Copley. Bild: public domain. 

Av Alexander Folz, 15 maj 2026

Tron på Kristi himmelsfärd är inte bara grundad i den heliga Skrift, utan finns också belagd i den tidiga kristna urkyrkan. Lärjungar av apostlarna, så som Polykarpos av Smyrna och Irenaeus av Lyon, skrev om den. Också i Romanum, en av de äldsta bevarade trosbekännelserna från 100-talet, står det ”Jag tror på […] Jesus Kristus, som […] på tredje dagen uppstod från de döda, steg upp till himlen och sitter på Faderns högra sida, varifrån han skall komma för att döma levande och döda.”

På denna högtid fullbordas alltså Kristi vistelse på jorden, och han far upp till sin plats i himlen, till Faderns högra sida. Därifrån skall han återkomma först vid den yttersta domen vid världens slut. 

Strax före himmelsfärden säger Kristus enligt Lukasevangeliet att Messias måste lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Därmed lämnar Jesus inte bara uppdraget att vittna för Israels folk, utan för hela världen. 

Lukasevangeliet berättar också att Herren förde sina lärjungar ut mot Betania, lyfte sina händer och välsignade dem, samtidigt som han blev upptagen till himlen. 

Med himlen avses här inte bara atmosfären eller någon slags bortomvärld, utan den gudomliga härlighet till vilken alla kristna är kallade. Kyrkoläraren Johannes av Damaskus förklarar att uttrycket ”Faderns högra sida” syftar på gudomlighetens härlighet och ära, i vilken Guds Son från evighet existerar såsom av samma väsen som Fadern, och i vilken han nu också sitter kroppsligen, eftersom hans mänskliga natur har blivit förhärligad. 

Traditionellt firas de tre dagarna före Kristi himmelsfärd med bönprocessioner för en god skörd, då alla helgons litania sjungs.

En annan tradition är att släcka påskljuset under mässan på Kristi himmelsfärd. Påskljuset står för Lumen Christi, Kristi ljus, och uttrycker att döden viker för livet och mörkret för ljuset. När Kristus, Ordet som blev människa, lämnar det jordiska livet, släcks därför ljuset. 

Denna artikel publicerades först av CNA Deutsch, en del av EWTN News, och är översatt och anpassad av EWTN Sverige. 

Looking for the latest insights

on church and culture?

Get articles and updates from our WEEKLY NEWS newsletter.

Condividi

Leggi anche

Altre notizie correlate a questo articolo

Så ber påve Leo XIV

Leo XIV:s personliga sekreterare berättar om påvens andliga liv: hur han ber, söker Guds närvaro och hur detta formar honom som person.

More news

Find other articles