Skip to content

I dag är Marias födelsedag: Kyrkan firar den saliga jungfruns födelse

Katolska kyrkan firar Marias födelse den 8 september. Tidiga kristna traditioner skildrar hennes föräldrar samt hennes särskilda helighet.
Målning av den helige Joakim, jungfru Maria som barn och den heliga Anna.
Jungfru Marie födelse (Giotto, 1303-1305)

Av EWTN News, 8 september 2026

Katolska kyrkan firar den saliga jungfrun Marias födelse på det traditionellt fastställda datumet den 8 september, nio månader efter högtiden för hennes obefläckade avlelse den 8 december. Maria var dotter till de heliga Joakim och Anna.

Bibeln berättar inte direkt om omständigheterna kring jungfru Marias barndom och tidiga liv. Däremot hänvisar några av de tidigaste kristna författarna, från Kyrkans första århundraden, till andra skrifter, legender och traditioner som beskriver omständigheterna kring hennes födelse.

Dessa skildringar ingår inte i Skriftens kanon och har därför ingen auktoritet som helig skrift. De återspeglar ändå vissa av Kyrkans traditionella föreställningar om Marias födelse.

En sådan utombiblisk källa är Jakobs protoevangelium från början av 100-talet, ett barndomsevangelium som återger fromma legender om Maria men samtidigt bekräftar några av Kyrkans tidigaste läror om den saliga modern.

Protoevangeliet beskriver Marias far, Joakim, som en förmögen man av en av Israels tolv stammar. Joakim och hans hustru Anna var djupt bedrövade över att de inte hade några barn. ”Han kom att tänka på Abraham”, står det i den tidiga kristna skriften, ”och på att Gud under hans sista dagar gav honom en son, Isak.”

Joakim och Anna började ägna mycket tid åt bön och fastade rigoröst. Till en början undrade de om deras oförmåga att få barn kunde vara ett tecken på Guds missnöje med dem.

Det visade sig emellertid att paret skulle välsignas ännu rikligare än Abraham och Sara. En ängel uppenbarade sig för Anna och förutsade att alla generationer skulle ära hennes framtida barn: ”Herren har hört din bön. Du ska bli havande och föda; och om din avkomma ska det talas i hela världen.”

Efter Marias födelse ”inrättade Anna en helgedom” i den lilla flickans rum och ”tillät inget vanligt eller orent” där på grund av barnets särskilda helighet, enligt Jakobs protoevangelium. Samma skrift berättar att hennes far, när Maria var ett år gammal, ”ordnade en stor fest och bjöd in prästerna, de skriftlärda, de äldste och hela Israels folk”.

”Och Joakim förde barnet till prästerna”, fortsätter skildringen, ”och de välsignade henne och sade: ’O våra fäders Gud, välsigna detta barn och ge henne ett evigt namn som ska nämnas i alla generationer’ … Och han förde henne till översteprästerna, och de välsignade henne och sade: ’O Gud den Högste, vänd din blick mot detta barn och välsigna henne med den största välsignelse, som ska bestå för evigt.’”

Protoevangeliet fortsätter med att beskriva hur Marias föräldrar tillsammans med prästerna i templet senare beslutade att hon skulle överlämnas åt Gud som en gudsvigd jungfru för resten av sitt liv och ingå ett kyskt äktenskap med snickaren Josef.

Den helige Augustinus beskrev den saliga jungfrun Marias födelse som en händelse av kosmisk och historisk betydelse och som en värdig upptakt till Jesu Kristi födelse. ”Hon är markens blomma, ur vilken dalens dyrbara lilja slog ut”, sade han.

Denne biskop från 300-talet, vars teologi i grunden präglade Kyrkans syn på synden och människans natur i väst, bekräftade att ”genom hennes födelse förändras den natur som gått i arv från våra första föräldrar”.

EWTN News · Översatt till svenska av EWTN Sverige

Looking for the latest insights

on church and culture?

Get articles and updates from our WEEKLY NEWS newsletter.

Condividi

Leggi anche

Altre notizie correlate a questo articolo

More news

Find other articles