Vår resa genom de tolv apostlarnas liv fortsätter
Matteus, även kallad Levi, intar en unik och framträdande plats i apostlakollegiet. Hans gestalt är en fulländad symbol för hur den gudomliga nåden kan bryta in i en människas liv: Gud träder in i hans liv, vänder upp och ned på det och skakar om det så i grunden att han förvandlas från offentlig syndare till den förste som nedtecknar Kristi budskap: evangelisten Matteus.
Som skatteindrivare i Kafarnaum för romarrikets räkning tillhörde Matteus en samhällsgrupp som det judiska folket föraktade och betraktade som landsförrädare och offentliga syndare. Sedan kom vändpunkten: mötet med Kristus. Evangeliet sammanfattar hans kallelse blixtsnabbt och med enastående berättarkraft. Jesus går förbi, fäster blicken på honom och säger: ”Följ mig!” Och Matteus följer honom. Som en blixt. Hans omedelbara svar visar vad han bar i djupet av sin själ: man skulle kunna säga att han var en sökande människa. Han väntade på den stund då någon skulle förstå hans innersta, och denne ”någon” var Kristus själv.
Aposteln Matteus, evangelisten Matteus: enligt traditionen var han den ende av de tolv apostlarna som kunde skriva. Det är han själv som är författare till det första av de fyra kanoniska evangelierna. Texten skrevs ursprungligen på arameiska eller hebreiska för de judekristna församlingarna i Palestina och har ett tydligt apologetiskt syfte: att visa att Jesus från Nasaret är den Messias man väntat på och att alla de gamla bibliska profetiorna går fullkomligt i uppfyllelse i honom.
Människa, helgon, apostel, före detta syndare som berörts av nåden: Matteus visar i koncentrerad form hur Guds barmhärtighet kan beröra var och en som vill möta honom och följa honom.
Av Antonio Tarallo · ACI Stampa · Översatt till svenska av EWTN Sverige







