Skip to content

Jakten på Sigrid Undset – del 1 av 4: Ett liv i stora kontraster

En saligförklaringsprocess för Sigrid Undset har inletts. I den här artikelserien får du en inblick i nobelpristagarens liv, författarskap, samhällsengagemang och konversion till den katolska tron.
Sigrid Undset

På den heliga Sunnivas minnesdag meddelade biskop Fredrik att en saligförklaringsprocess inleds för den norska författaren och nobelpristagaren Sigrid Undset. I samband med detta vill EWTN bidra till ökad kunskap om henne och hennes liv, och om vad i hennes liv och gärning som gör denna norska författare till en möjlig kandidat för saligförklaring. Här finns något för både den lärde och den oinvigde. Trevlig läsning!

Av Frøydis de Damas, EWTN Norge, 7 september 2026

”Jakten på Sigrid Undset” – den arbetsrubriken kom till mig när redaktören på EWTN Norge, Pål Johannes Nes, berättade att han ville att jag skulle skriva en artikelserie om Sigrid Undset.

Äventyrslysten som jag är kände jag en viss spänning inför att gräva i denna kvinnas liv. Hon nämns ständigt i olika sammanhang, men många vet kanske inte särskilt mycket om henne. Som barn ville jag bland annat bli författare. Därför känns det särskilt meningsfullt att få skriva om en av Norges viktigaste författare genom tiderna. För det är hon!

Med god hjälp av sakkunniga personer med ingående kännedom om Undset vill jag i dessa artiklar låta dig lära känna hennes liv, författarskap, samhällsengagemang och väg till den katolska tron. Men allra först: en kort överblick över denna anmärkningsvärda kvinnas liv:

Sigrid tillsammans med sina yngre systrar Signe och Ragnhild
Sigrid (till höger) tillsammans med sina två yngre systrar Signe och Ragnhild Foto: D. G. Nyblin.

Uppväxt i en tid av moraliskt förfall

Sigrid Undset föddes i Danmark 1882, men två år senare flyttade familjen till Kristiania. Vid den tiden pågick stora samhälleliga omvälvningar, bland annat till följd av industrialiseringen, moderniseringen och darwinismens intåg.

De gamla samhällsnormerna höll på att upplösas, och Undsets far befann sig mitt i denna utveckling. Han hade själv vuxit upp i Trondheim med föräldrar som kämpade för att bevara kristet konservativa värderingar och samhällsstrukturer. Men när han flyttade till Kristiania för att studera arkeologi tog han starkt avstånd från detta och blev vänsterradikal.

Hemma hos familjen Undset talades det sällan om religion, och Sigrid gick i en modern flickskola där hon matades med framtidsoptimism och religionsförakt. Hon var duktig i skolan men hade tråkigt.

När Sigrid var 11 år dog hennes älskade far. För att hjälpa familjen ekonomiskt började hon vid 17 års ålder arbeta på kontor, efter att ha plågat sig igenom ett och ett halvt år på handelsskola.

Med tiden började hon tycka om kontorsarbetet. Hon lärde sig stenografi och utvecklade sin samhällsinsikt och människokännedom genom att följa stora möten, debatter och bolagsstämmor. Företaget hon arbetade för var tyskt och sysslade bland annat med järnväg och vattenkraft i Norge. För att hålla sig uppdaterad läste hon tyska tidningar.

Utvecklingen i det tyska samhället och den tyska politiken skrämde henne och stärkte hennes mors uppfattning att tyskar inte gick att lita på. Senare skaffade hon sig ett exemplar av Hitlers Mein Kampf och fick därigenom kännedom om hans eutanasiprogram.

Med åren växte hennes avsky för allt tyskt i takt med hennes engagemang för motståndsrörelsen, och till följd av sin frispråkighet blev hon 1933 en förbjuden författare i Tyskland. Det gick så långt att hennes böcker till och med brändes på bokbål! Det tycker jag är särskilt anmärkningsvärt när man betänker att böckerna om Kristin Lavransdotter bara några år tidigare hade varit de näst mest lästa i Tyskland.

Sigrid Undset i kappan som hon köpte inför resan till Stockholm 1928
Den berömda bilden av Sigrid Undset i kappan som hon köpte inför resan till Stockholm, där hon skulle ta emot Nobelpriset i litteratur 1928 Foto: Alvilde Torp.

Ett liv präglat av stora kontraster

Att fördjupa sig i Sigrid Undsets liv är en särskild upplevelse, inte minst eftersom de strider hon utkämpade fortfarande är aktuella – kampen för sanningen, rättvisan och de svaga.

Något annat som är intressant är de stora motsättningar som präglade hennes liv. Å ena sidan hade hon tack vare sin far ett stort intresse för historia, och genom det fick hon kunskap om medeltiden och den katolska kyrkan. Samtidigt växte hon upp i en tid och en miljö som ville fjärma sig från de värden som medeltiden och den katolska kyrkan stod för.

I flera av sina böcker skrev hon om hur modernismens genombrott och den sexuella frigörelsen förstörde människors liv. Samtidigt kom hon att gifta sig med den renommerade målaren Anders Svarstad, som hon träffade under en vistelse i Rom. Svarstad var gift och hade tre barn, men skilde sig för att kunna gifta sig med Undset, varpå hans före detta hustru blev psykiskt sjuk och inte längre kunde ta hand om deras barn.

När Sigrid själv blev mor 1913 började nya tankar växa fram hos henne. Hon kände sig kluven mellan skrivandet och rollen som mor. Samtidigt väckte dessa små människor – som under sina första levnadsår är helt beroende hjälp – en stark medkänsla hos henne.

Hon blev alltmer övertygad om att en mors kallelse var att vara hemma med och för barnen, i hennes fall även för Svarstads barn, även om hon samtidigt ofta kände att hon försummade denna kallelse. Undset bestämde sig för att ta hand om sina styvbarn, men med tiden tillbringade hennes man allt mer tid borta från hemmet och äktenskapet vacklade. Även om hon inte ville flytta ifrån Svarstad kände hon att hon behövde komma bort för att kunna ta hand om familjen och få ro att skriva.

År 1919 flyttade hon därför till huset Bjerkebæk i Lillehammer tillsammans med sina två barn och ett tredje barn på väg. Med dem följde också Trond, hennes mans yngsta barn, som hade en funktionsnedsättning.

Tronds äldre systrar vistades där bara ibland, och det är lätt att föreställa sig att förhållandet till styvmodern kunde vara svårt och fyllt av frustration.

Sigrid Undset med sina tre barn och två unga tjänsteflickor på Bjerkebæk
Sigrid tillsammans med sina tre barn och två unga tjänsteflickor på Bjerkebæk Foto: Bjerkebæk.

När man läser om Sigrid Undsets omsorg om barnen, även senare i livet, går tankarna nästan till Barbra Rings novell om den generösa, barnlösa lanthandlerskan Marthe Svennerud, som tar hand om sju faderlösa barn och säger de berömda orden ”Itte no knussel”.

I övrigt finns det kanske inte så många likheter mellan Svenneruds och Undsets liv. Konsekvenserna av Undsets livsval gjorde tillvaron mycket krävande för författaren, och många gånger trodde hon nog att hon inte skulle klara det. Särskilt oron för dotterns hälsa och framtid tyngde henne.

Lyckligtvis hade hon både sin mor, sina väninnor och några unga kvinnor som hjälpte henne periodvis. Och mitt i allt detta fortsatte hon att skriva. Skrivandet måste också ha varit hennes sätt att hålla modet uppe och inte förlora förståndet.

Under åren 1920–1922 gavs de tre medeltidsromanerna om Kristin Lavransdotter ut och mottogs mycket väl. Hon hade tröttnat på att skriva om den hopplösa samtiden, och det gjorde henne gott att skriva om ett samhälle där tron på Gud var så djupt rotad i människors liv.

Själv var hon också på väg att konvertera till katolicismen. Efter att ha separerat från sin make knäböjde hon den 1 november 1924 framför altaret i Sankt Torfinns kapell i Hamar och läste den tridentinska trosbekännelsen. Det är en trosbekännelse som jag faktiskt tycker att vi borde läsa oftare, eftersom den innehåller många av de trossanningar som skiljer den katolska tron från den lutherska (Ørjasæter, s. 193).

I den katolska tron hade Undset funnit den enda logiska, absoluta och trovärdiga kristendomen. Här fick hon svar på de stora frågorna och hjälp att lösa personliga problem, något som jag själv som konvertit känner igen mig i.

På flykt

När andra världskriget bröt ut var Norge inte längre en säker plats för Undset, som under flera år öppet hade uttalat sig mot tyskarna och deras allierade.

Sedan hon bland annat hade bränt en mängd brev och andra viktiga dokument flydde hon norrut genom Gudbrandsdalen, vidare längs kusten från Åndalsnes och därefter över till Sverige. Där fick hon höra att hennes förstfödde son hade stupat i striderna i Gausdal, något hon tog mycket hårt.

Från Sverige reste hon via Ryssland och Japan till USA, där hon stannade tills kriget var över.

När hon på sensommaren 1945 återvände till Bjerkebæk upptäckte hon att tyskarna hade tagit hennes hus i bruk som bostad för kvinnor som hade fått barn med tyska soldater. Några vänner hade förvarat hennes boksamling i en kyrkkällare, men i övrigt var hela bohaget borta och hennes fars gamla skrivbord hade eldats upp som ved. Hon hade varit en viktig röst i den norska intellektuella sfären men kände sig nu ensam och utanför.

En allvarsam Sigrid Undset
En allvarsam Sigrid Undset. Hon bar på många bekymmer, både för familjen och samhällsutvecklingen Foto: Aage Remfeldt.

Trots detta fick hon under sina sista levnadsår stort erkännande både för sitt författarskap och för sitt samhällsengagemang. Hon tilldelades bland annat storkorset av St. Olavs Orden 1947 ”för framstående litterär verksamhet och förtjänster om fosterlandet”, efter att redan 1930 ha utnämnts till riddare av 1:a klass av St. Olavs Orden.

Hon utnämndes också till hedersmedlem i Foreningen til norske Fortidsminnesmerkers Bevaring 1945 och året därpå till livsvarig medlem av Den Norske Forfatterforening. Efter hennes död har hon dessutom hedrats med statyer och gatunamn, och hennes porträtt har funnits både på frimärken och på norska 500-kronorssedlar.

Sigrid Undset bodde på Bjærkebæk fram till sin död 1949. År 1983 skyddades platsen som kulturminne, och i dag ingår den i stiftelsen Lillehammer museum.

I nästa del får du bland annat läsa om dominikanersystern Anne Bente Hadlands relation till Sigrid Undset.

Fortsättning följer!

EWTN Norge · Översatt till svenska av EWTN Sverige

Looking for the latest insights

on church and culture?

Get articles and updates from our WEEKLY NEWS newsletter.

Condividi

Leggi anche

Altre notizie correlate a questo articolo

More news

Find other articles