Vad händer under Stilla veckan? Dag-för-dag-översikt
Av Abel Camasca, 12 april 2025
Stilla veckan, även kallad den heliga veckan, är en av de mest betydelsefulla perioderna i kyrkoåret. Här följer vi Jesu lidande och död – dag för dag – fram till påskens jubel över uppståndelsen. Denna översikt förklarar vad som sker varje dag, och hur kyrkan markerar dessa heliga händelser.
Palmsöndag – Jesu intåg i Jerusalem
På Palmsöndagen minns Kyrkan att Kristus red in i Jerusalem för att fullborda sitt påskemysterium. Enligt det romerska missalet samlas församlingen utanför kyrkan för att välsigna palmkvistarna, innan man går i procession in i kyrkan. Under Ordets liturgi läses evangeliet om Jesu lidande, och församlingen knäböjer i tyst vördnad när Kristi död läses upp.
Måndag i Stilla veckan – Smörjelsens dag
Måndagen kallas på vissa håll Smörjelsens dag. Denna dag minns Kyrkan hur Jesus blev smord i Lasaros hus. Evangeliet berättar att Maria, Lasaros syster, smorde Jesu fötter med dyrbar olja, och Jesus tillrättavisade Judas Iskariot som kritiserade denna kärlekshandling. Liturgiskt har denna dag bevarat delar av den gamla traditionen som kallades Lasaroslördagen.
Tisdag i Stilla veckan – Konflikternas dag
Denna dag – känd som Konflikternas dag – läses evangeliet där Jesus avslöjar för lärjungarna att en av dem kommer att förråda honom. Judas lämnar dem, och Jesus förutsäger även Petrus förnekelse innan tuppen gal. Apostlarna blir djupt skakade av Jesu ord.
Onsdag i Stilla veckan – Förräderiets dag
Onsdagen markeras som Förräderiets dag. Evangeliet enligt Matteus beskriver hur Judas ingår en överenskommelse med översteprästerna om att utlämna Jesus för trettio silvermynt. Under den sista måltiden bekräftar Jesus indirekt Judas svek.
Skärtorsdag – Eukaristin och prästämbetet
Skärtorsdagen står i eukaristins och prästämbetets tecken. På morgonen firas krismamässan där biskopen välsignar krismaoljan och de heliga oljorna, och prästerna förnyar sina löften. Denna mässa firas i stiftets domkyrka, där det är möjligt, på Skärtorsdagen. På grund av stora avstånd i Norge är det vanligt att fira den på tisdagen i Stilla veckan. På kvällen firas minnet av Jesu sista måltid, och påskens heliga triduum inleds. Fotvätt utförs till minne av Jesu ödmjuka tjänst. Efter mässan förs det heliga sakramentet till ett sidokapell och huvudaltaret kläs av.
Långfredag – Jesu lidande och död
På Långfredagen firas ingen mässa, endast passionsliturgi omkring kl. 15.00, Jesu dödstimme. Prästen kastar sig ned med ansiktet mot marken i tystnad. Kyrkan samlas i bön, korshyllning och tar emot kommunion med hostior som konsekrerats på Skärtorsdagen. Efteråt kläs altaret åter av.
Påskafton – Väntan och hopp
Till skillnad från föregående dagar präglas Påskaftonen av tystnad och förväntan, utan sakrament utom bikten och de sjukas smörjelse. Kommunion ges endast som viaticum till döende. Tabernaklet står tomt och öppet som uttryck för hoppet om Kristi uppståndelse. Kyrkan fastar, vakar och ber – i tyst förväntan på det som ska komma.
Påskdagen – Uppståndelsen firas
Påsknattens vigilia, som inleder Påskdagen, är enligt missalet «den viktigaste och mest högtidliga vigilian i kyrkoåret». Firandet börjar med välsignelsen av påskelden och tändningen av påskljuset. Församlingen samlas kring Ordets liturgi med läsningar ur Gamla och Nya testamentet. Dopvattnet välsignas, doplöftena förnyas och påskglädjen bryter ut i jubelropet: «Halleluja! Halleluja!»
