Katolicismen på frammarsch: Hur påve Franciskus formar kyrkan i Afrika

Av EWTN Vatican, 5 mars 2025

Afrika är en av de snabbast växande regionerna för den katolska kyrkan, med miljontals nya dop och en ökning av antalet kallelser varje år.  Den katolska befolkningen i Afrika har vuxit betydligt, från omkring 185 miljoner 2013 till uppskattningsvis 230 miljoner i slutet av 2025.

Dessutom ökar antalet prästkallelser fortfarande, och i Afrika ökade antalet präster med mer än 1600, medan det minskar i Europa och Amerika. Det är ingen överraskning att denna kontinent blir allt viktigare även för den Heliga stolen.

Kardinal Francis Arinze, prefekt emeritus för gudstjänstkongregationen, som utnämndes till kardinal av Johannes Paulus II och som har tjänstgjort under tre påvar, förklarar betydelsen av påven Franciskus unika förhållningssätt till Afrika:

”Påve Franciskus, människor kommer att uppskatta hans kärlek till de fattiga, till de bortglömda, till migranterna, till dem som är långt borta. Påve Franciskus står bakom de svaga, inte så mycket de starka eller de mäktiga. Kyrkans statistiiska avdelning i Vatikanen berättar för oss att antalet katoliker i Afrika varje år blir fler och fler. Antalet präster och systrar ökar också.”

Den katolska kyrkans tillväxt i Afrika ger världen personligheter som välsignade Cyprian Michael Tansi, som är på väg att bli Nigerias första helgon. Den 92-årige kardinalen minns den inverkan som välsignade Tansi hade på hans liv.

”Han var den första präst jag lärde känna”, berättar han. ”År 1940 förde han in mig i kyrkan: först dopet, sedan min första nattvard i hans händer, och han förberedde mig för min konfirmation.”

”När han var vår församlingspräst”, fortsatte Hans Eminens, ”var det som en homilia, en predikan, att se honom. Även när han inte talade kunde man inte vara likgiltig när man såg honom fira mässan.”

Det vill säga, tillade kardinalen, ”eld är varm, om du är nära eld kan du inte vara likgiltig. Du kommer att påverkas även om du inte vet att det är en eld. Kom bara nära den. Så småningom kommer den att påverka dig.”

Fader Adrien Sawadogo, Afrikamissionär för de ”Vita fädernas” orden från Burkina Faso, förklarar hur kyrkan kan använda afrikanska helgon som förebilder för att föra ut evangeliet till alla människor.

Han konstaterade: 

”Det finns många, många okända helgon i Afrika. Många okända helgon. Vad bör eller kan Afrikas kyrka göra för att skapa fler helgon? Jag skulle säga inte skapa fler helgon, utan föra fram vittnesmålen från dessa så många namnlösa och okända helgon.”

Påve Franciskus har gjort fem resor till Afrika och besökt länder som Kenya, Uganda, Centralafrikanska republiken och Sydsudan, där han har tagit upp både ekonomiska och andliga frågor. Fader Adrien förklarar varför det är så viktigt att påve Franciskus reser till dessa länder och träffar det afrikanska folket.

”Den levande fysiska närvaron, att kommunicera med kropp, själ och ord”, betonade han, ”är mycket viktig för Afrika.”

Han tillade: ”Att skriva ett brev är bra, att prata och skicka ett meddelande är bra, men att komma på besök har inget pris, ingen motsvarighet. Det är därför det är viktigt att han kommer dit fysiskt, eftersom de tror på en kyrka som är en, som har ett huvud som leder flocken.”

”Och om man tittar på de olika besöken”, påpekade fadern, ”ser man människors glädje över att få se honom, de vill bara se honom, det är tillräckligt.”

Fader Oswald Mallya, en annan missionär i Afrika (Tanzania), tror att den helige faderns insatser kommer att få en bestående inverkan på de afrikanska samhällena.

Han sade: 

”Jag skulle vilja säga att jag personligen kommer att minnas påven Franciskus för hans ansträngningar att ta hand om de sårade fåren. Påven Franciskus besök i Afrika har varit mycket fokuserade på sårade hjordar, som finns i konfliktområden. Och redan från början var han inte rädd för att bege sig till dessa konfliktområden.”

Fadern tillade:

”En annan sak är också hans kärlek till människor som inte ens är kristna. Det är för mig ett mycket bra exempel på att följa sin Mästare, Jesus, vars kärlek var urskillningslös, vars kärlek var ovillkorlig. Han nådde ut till både hedningar och icke-judar, till alla. Och jag tror att påven Franciskus har försökt att omsätta detta i praktiken. Det är en utmaning, det är en uppmaning till kristna, även till oss, att tänka om, eftersom vår kärlek ofta är mycket begränsad.”

Påven Franciskus utåtriktade arbete i Afrika har satt tonen för den katolska kyrkan i denna region. Det är en enorm kontinent som står inför enorma utmaningar: från våldsamma konflikter till religiös förföljelse, från obeskrivlig fattigdom till massiv korruption. Men det är också den plats där en stor del av kyrkans framtid finns.

”Jag tänker också på Afrika”, nämnde påven Franciskus i sitt julbudskap Urbi et Orbi 2018. ”Må det heliga barnet, fredens konung, tysta vapnen och låta en ny gryning av broderskap stiga fram över hela kontinenten.”

Se även: