Skip to content

Den helige Franciskus av Assisis kvarlevor ska visas offentligt för första gången

För första gången ska den helige Franciskus av Assisis kvarlevor visas offentligt 22 februari–22 mars 2026, i samband med 800‑årsminnet av hans död.

Den helige Franciskus av Assisis kvarlevor ska visas offentligt för första gången

För första gången kommer den helige Franciskus av Assisis kropp att vara synlig för alla, från den 22 februari till den 22 mars 2026. Detta historiska och religiösa evenemang tillkännagavs på helgonets minnesdag den 4 oktober och sammanfaller med 800‑årsminnet av Franciskus död 1226.

Av ACI Stampa, 10. oktober 2025

Tillkännagivandet gjordes från Loggia delle Benedizioni av broder Giulio Cesareo, chef för presskontoret vid det Heliga Konventet, efter mässan som firades i den övre basilikan i den umbriska staden. Mässan firades av monsignore Camillo Cibotti, ordförande för biskopskonferensen i Abruzzo och Molise, tillsammans med kardinal Ángel Fernández Artime, påvlig legat för de påvliga basilikorna i Assisi, biskopen av Assisi samt general- och provinsialministrarna för de franciskanska familjerna.

I sin predikan betonade Cibotti den ”förnyelsen av livet” som Franciskus visar världen. ”Ett nytt sätt att känna, tänka och leva Kristus,” konstaterade Cibotti. L’Aquilas borgmästare, Pierluigi Biondi, tände den votivlampa som representerar Italiens kommuner under firandet.

Den första delen av firandet av den helige Franciskus, Italiens skyddshelgon, avslutades med tal av myndighetsföreträdare från loggian i det Heliga Konventet. Man hänvisade också till återinförandet av den 4 oktober som nationell helgdag i landet.

”Under de senaste dagarna har parlamentet godkänt lagen som gör den 4 oktober till en nationell helgdag,” förklarade kustoden för det Heliga Konventet, broder Marco Moroni, OFMConv, i början av firandet i basilikan. ”Detta är inte bara en hyllning till Italiens skyddshelgon, utan ett erkännande av värden som talar till alla. För att denna högtid verkligen ska bära frukt måste alla dra konkreta konsekvenser av den: våra samhällen i sitt dagliga liv; lokala myndigheter i att välja rättvisa och inkludering; parlamentet och regeringen med lagar och politik som stämmer överens med det som proklameras i dag; var och en av oss med nyktra och broderliga livsstilsval.”

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som också var närvarande vid firandet, talade till Italien från loggian i det Heliga Konventet: ”Italienarnas hängivenhet för den helige Franciskus är stark, äkta och djupt känd, vilket syns i ansiktena på de pilgrimer som är närvarande här. I dag vänder det italienska folket blicken hit, till Assisi, eftersom den helige Franciskus är en av de gestaltande figurerna för den italienska identiteten. Franciskus av Assisi var en man av handling, extrem men inte extremistisk. I dag firar vi Franciskus inte för att han behöver oss, utan för att vi behöver honom.”

Vid firandet tillkännagavs också expositionen av den helige Franciskus kvarlevor år 2026. I pressmeddelandet från det Heliga Konventet i Assisi står det: ”Denna exposition, som har sina rötter i det evangeliska temat om fröet som dör för att bära frukt i kärlek och broderskap, inbjuder oss att betrakta helgonets liv, som fortsätter att bära frukt efter 800 år och att inspirera hela mänskligheten på vägen av fred, broderskap, att tjäna de minsta, glädje och omsorg om skapelsen.”

”800-årsminnet av den helige Franciskus död, år 2026, är en tid av att minnas och förnyas. Vi firar inte döden, men genom att erkänna den som en ’syster’ för den helige Franciskus firar vi livet som blommar ur gåvan och självutgivelsen,” fortsätter uttalandet.

”I denna anda, och tack vare det godkännande som beviljats av den helige fadern Leo XIV genom Vatikanens statssekretariat, kommer den offentliga visningen av hans jordiska kvarlevor att äga rum,” heter det.

Den helige Franciskus kropp kommer att flyttas från sin grav, som ligger i kryptan, och placeras vid foten av påvealtaret i den nedre kyrkan i Sankt Franciskusbasilikan. Gravens historia har i sig stor historisk och religiös betydelse: efter “Poverello”-helgonets död ”gjordes kroppen otillgänglig,” förklarade presskontoret för det Heliga Konventet, ”under basilikan högaltare för att förhindra eventuell stöld. Den förblev gömd i århundraden, tills den, efter en lång och mödosam sökning, slutligen upptäcktes natten mellan den 12 och 13 december 1818.”

Det första officiella erkännandet ägde rum 1819 och bekräftade identiteten på helgonet från Assisis kvarlevor. Det finns också andra erkännanden, såsom det från 1978, inför 750‑årsminnet av hans död, och det senaste från 2015.

För mer information: www.sanfrancescovive.org

Denna artikel publicerades först av ACI Stampa, en del av EWTN News. Den har översatts och anpassats av EWTN Sverige.

Looking for the latest insights

on church and culture?

Get articles and updates from our WEEKLY NEWS newsletter.

Condividi

Leggi anche

Altre notizie correlate a questo articolo

En läglig årsdag

En läglig årsdag: Varför Nostra aetate fortfarande behövs när antisemitismen åter växer

More news

Find other articles