Av Bryan Lawrence Gonsalves, 16 november 2026
Den svenska riksdagen röstade den 11 november med 292 röster mot 51 för att skriva in en ”rätt” till abort i landets grundlag. Därmed är Sverige, efter Frankrike och Luxemburg, det tredje europeiska landet som uttryckligen skyddar tillgången till abort som en grundläggande rättighet i grundlagen.
Grundlagsändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Förespråkarna drev på ändringen för att framtida regeringar inte enkelt ska kunna begränsa tillgången till abort.
Enligt svensk rätt måste en grundlagsändring antas med samma lydelse av två på varandra följande riksdagar, med ett riksdagsval däremellan. Den föregående riksdagen hade redan godkänt förslaget en första gång den 20 maj 2026, och den nyvalda riksdagen stod fast vid stödet efter riksdagsvalet i september. Därmed har grundlagsändringen passerat sitt sista lagstiftningshinder.
Kyrkans riktlinjer inför valet
Inför det svenska riksdagsvalet den 13 september, som betraktades som ett avgörande hinder för grundlagsändringen, utfärdade Stockholms katolska stift formella riktlinjer för valet med fokus på livsfrågor.
Dokumentet, som stiftets kommission för rättvisa och fred [“Justitia et Pax”] publicerade i april, uppmanade svenska katoliker att bedöma kandidaterna i ljuset av Katolska kyrkans sociallära. Utan att stödja något visst politiskt parti uppmanade texten väljarna att skilja mellan frågor som kräver välgrundade bedömningar, exempelvis ekonomisk politik, och ”icke förhandlingsbara” moraliska sanningar där tron binder samvetet.
Kommissionens ordförande, jesuitpater Thomas Idergard, sade då till CNA Deutsch: ”Inför det kommande valet söker de troende vägledning i hur de kan tillämpa sin tro när de fattar beslut som väljare.”
Abort i svensk lagstiftning
I ett samtal med CNA Deutsch påpekade Benedicta Lindberg, generalsekreterare för ”Respekt”, Stockholms katolska stifts livsrättsorganisation, att abort sedan länge är förankrad i svensk lag.
”Det fanns ingen omedelbar fara för tillgången till abort i Sverige”, sade Lindberg. ”Abort har varit allmänt tillgänglig sedan 1975 och har ett brett politiskt stöd. Grundlagsändringen är därför till stor del symbolisk, men dess rättsliga och etiska betydelse bör inte underskattas.”
Hon påpekade att abort nu visserligen har fått status som en grundläggande rättighet i grundlagen, men att ”det ofödda barnet inte får något motsvarande skydd för sitt liv”. Hon framhöll också att ”livräddande medicinsk vård, exempelvis cancerbehandling, inte omfattas av någon jämförbar garanti i grundlagen”.
Lindberg och andra livsrättsförespråkare hade också kritiserat hur förslaget kom till riksdagen. Ledamöterna röstade om abort tillsammans med nya grundlagsbestämmelser om indragning av medborgarskap och inskränkning av föreningsfriheten. ”De tre grundlagsändringarna gällde i grunden helt olika frågor, men riksdagen var ändå tvungen att anta eller avslå dem som ett enda paket”, förklarade Lindberg. ”Det gjorde det omöjligt för ledamöterna att rösta separat om abort, medborgarskap och inskränkningar i föreningsfriheten.”
Lindberg sade att omröstningen inte förändrar Respekts arbete. Organisationen kommer att fortsätta med sitt informationsarbete, sitt offentliga engagemang och sitt praktiska stöd till kvinnor i svåra graviditetssituationer, samtidigt som den främjar mer djupgående etiska samtal om människovärdet. ”En grundlagsändring kan inte avgöra den grundläggande moraliska frågan om när mänskligt liv börjar förtjäna skydd”, sade Lindberg. ”Vi anser att det fortfarande är nödvändigt att tala om detta med både övertygelse och medkänsla.”
Bredare reaktioner från Europas livsrättsrörelse
Maria Czernin, ordförande för ProLife Europe, uttryckte bestörtning över den svenska riksdagens slutliga beslut att skriva in rätten till abort i landets grundlag.
I ett samtal med CNA Deutsch sade Czernin att beslutet återspeglar ”en växande kulturell trend i hela Europa att behandla abort som en grundläggande rättighet i stället för att ta itu med de bakomliggande problem som får kvinnor att genomgå abort”. Hon varnade för att ett grundlagsfästande av ingreppet riskerar att hämma samhällsdebatten om skyddet av det ofödda livet och människovärdet.
Czernin tillade att ProLife Europe sedan en tid tillbaka överväger att utvidga sin verksamhet till Sverige. Enligt organisationen understryker antagandet av grundlagsändringen behovet av en starkare närvaro för livsrättsrörelsen och ett långsiktigt kulturellt engagemang i landet.
ProLife Europe har sitt säte i Tyskland och lokala grupper i sju EU-länder. Organisationen engagerar studenter genom campusverksamhet och en fördomsfri dialog. Om modellen förs över till Sverige, där abort har ett brett politiskt stöd och sällan diskuteras offentligt, skulle organisationen kunna bryta tystnaden i samhället kring frågan.
CNA Deutsch talade också med Nicolas Bauer, chef för påverkansarbete vid European Centre for Law and Justice (ECLJ). Han varnade för att den svenska grundlagsändringen får betydande kulturella och rättsliga konsekvenser, även om folkrätten inte erkänner någon ”rätt till abort”. Bauer påpekade att inskrivningen av tillgången till abort i grundlagen förstärker den uppfattning som råder i hela Europa om att abort är en grundläggande mänsklig rättighet. Han beskrev denna kulturella förändring som åtgärdens främsta konsekvens.
Som svar på livsrättsförespråkarnas farhågor om att den nya abortbestämmelsen skulle kunna förbjuda dem att bedriva opinionsarbete eller uttrycka sina åsikter pekade Bauer också på en viktig strukturell skillnad i den svenska grundlagens utformning. Abortändringen överlåter uttryckligen villkoren och gränserna åt den vanliga lagstiftningen – ”enligt bestämmelser som meddelas i lag” – medan centrala friheter som yttrande- och mötesfriheten är inskrivna som vittgående grundläggande rättigheter. De får endast inskränkas under strikta grundlagsenliga förutsättningar, vilket ger livsrättsförespråkarna ett starkt rättsligt skydd.
Bauer pekade dock på Frankrike som ett varnande exempel. Trots liknande grundlagsgarantier för yttrandefriheten bekräftade Frankrikes högsta domstol lagar som gör det straffbart att ”hindra” tillgången till abort. Därmed begränsas livsrättsförespråkarnas möjligheter att yttra sig avsevärt – ett prejudikat som vissa befarar så småningom kan få fäste även i Sverige.
CNA Deutsch · Översatt till svenska av EWTN Sverige






