Skip to content

USA:s biskopar uppmanar högsta domstolen att säga nej till förvar på obestämd tid för personer utan amerikanskt medborgarskap

USA:s katolska biskopskonferens uppmanar högsta domstolen att stärka rättssäkerheten för personer som hotas av utvisning och stoppa förvar på obestämd tid utan domstolsprövning.
En minimalistisk utsikt over en hvit bygnings eksteriør med piggtråd under en klar blå himmel.
Illustrationsbild.

Enligt biskoparna är starka rättssäkerhetsgarantier förenliga med såväl amerikanska principer som god samhällsstyrning och ligger i linje med katolsk lära.

Av Tyler Arnold, 10 september 2026

USA:s katolska biskopskonferens (USCCB) uppmanar USA:s högsta domstol att stärka rätten till rättssäkra förfaranden för personer utan amerikanskt medborgarskap som är föremål för utvisningsförfaranden, och att säga nej till förvar på obestämd tid utan domstolsprövning.

I en rättslig inlaga till högsta domstolen hävdade USCCB och Catholic Legal Immigration Network (CLINIC) att starkare rättssäkerhetsgarantier skulle bidra till att värna den mänskliga värdigheten hos personer utan amerikanskt medborgarskap och skydda det gemensamma bästa, med stöd i katolsk lära.

Biskoparna lämnade in framställningen med anledning av det pågående målet Genalo v. Keisy G.M., i vilket en person med permanent uppehållstillstånd i USA, ursprungligen från Dominikanska republiken, hävdar att Immigration and Customs Enforcement (ICE) kränkte hans rätt till en rättssäker process enligt femte tillägget till USA:s konstitution.

Keisy G.M., vars fullständiga namn inte har offentliggjorts, hölls i förvar i 21 månader. Han fick visserligen sin sak prövad inför en domare, men fick ingen förhandling om borgen för att avgöra om han kunde friges mot borgen.

Trots sitt permanenta uppehållstillstånd inleddes ett utvisningsförfarande mot honom sedan han dömts för grov misshandel. Delstaten New York benådade honom senare, vilket undanröjde hotet om utvisning.

Människans värdighet

I sin rättsliga inlaga hävdade biskoparna att rättssäkerhetsgarantier är förenliga med lagen, amerikansk tradition och katolsk lära. De skrev att ”frihetsberövanden som beslutats av den verkställande makten aldrig helt har varit undantagna från rättslig granskning” och tillade att ”detta överensstämmer med katolsk sociallära, som erkänner både statens legitima auktoritet och individens värdighet”.

”Frihetsberövande på obestämd tid utan individuell prövning av en opartisk instans är fullständigt oförenligt med vårt konstitutionella system och den ordnade frihet som det stadfäster”, sade biskoparna. ”Följderna av att överge detta system är allvarliga och påtagliga.”

”Långvarigt frihetsberövande kan leda till att människor förlorar sina arbeten och bostäder och får sin hälsa försämrad, liksom möjligheten att på ett meningsfullt sätt delta i sina egna rättsliga processer”, sade de. ”Det kan skilja föräldrar från barn, destabilisera hela familjer och orsaka skador som inte kan göras ogjorda genom en senare frigivning. Även om ett sådant frihetsberövande ibland kan vara nödvändigt för att främja viktiga statliga intressen, exempelvis för att trygga den allmänna säkerheten, måste skälen för det prövas av en opartisk instans.”

I domstolsinlagan hänvisade de till påve Johannes XXIII:s encyklika Pacem in Terris från 1963, som lär att ”det gemensamma bästa skyddas bäst när individens rättigheter och skyldigheter garanteras”.

De citerade dokumentet och sade att myndigheterna måste ”se till att dessa rättigheter erkänns, respekteras, samordnas, försvaras och främjas och att det blir lättare för varje individ att fullgöra sina skyldigheter”, eftersom ”att skydda människans okränkbara rättigheter” och ”underlätta fullgörandet av hennes skyldigheter” är ”varje offentlig myndighets främsta skyldighet”.

Biskoparna citerade också ärkebiskop Paul Gallagher, Heliga stolens sekreterare för relationerna med stater, ur hans uttalande under den allmänna debatten vid inledningen av högnivåveckan under FN:s generalförsamlings 80:e session.

I sitt uttalande sade Gallagher att ”principerna om likhet inför lagen, ansvarsskyldighet, rättvis tillämpning av lagen, maktdelning, rättssäkerhet, rätten till rättssäkra förfaranden, förebyggande av godtycke samt öppenhet i såväl processuella som rättsliga frågor alltid måste iakttas”.

”Dessa principer”, fortsatte biskoparna, ”förverkligas genom förfaranden som kräver att regeringen motiverar betydande frihetsberövanden utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, i stället för utifrån kategoriska antaganden.”

Muntliga förhandlingar i målet är planerade till den 13 oktober. Keisy G.M. företräds av American Civil Liberties Union (ACLU) och andra organisationer som arbetar för medborgerliga fri- och rättigheter.

EWTN News · Översatt till svenska av EWTN Sverige

NEWSLETTER


Dela

Mer relaterat till detta