Skip to content

Apostlarnas liv: Johannes

Den helige aposteln Johannes var fiskare i Galileen, en av de tolv och den ende aposteln som stannade med Jesus vid korset.

Av Antonio Tarallo, 15 augusti 2026

Vi fortsätter vår resa genom de tolv apostlarnas livshistorier

Den helige Johannes är en stor gestalt, både apostel och evangelist. Inför honom står man nästan förvirrad: han är en av de mest fascinerande, mystiska och avgörande personerna i hela Nya testamentet.

Traditionellt känd som ”lärjungen som Jesus älskade” och ”teologen” förkroppsligar han den avgörande övergången från det mänskliga mötet med den historiske Kristus till den djupaste kontemplationen av det eviga mysteriet med det inkarnerade Ordet.

Johannes kom från Galileen och var fiskare liksom sin bror Jakob. Vid Tiberiassjöns stränder kallades han till en av de tolv apostlarna. Till en början fick han tillsammans med sin bror tillnamnet Boanerghes, det vill säga ”åskans son”, på grund av sitt häftiga temperament.

Johannes tillhör den inre kretsen av tre apostlar som fick bevittna uppväckelsen av Jairos dotter, Kristi förklaring på berget Tabor och dödskampen i Getsemane. Det centrala ögonblick som definierar hans identitet inträffar dock under den sista måltiden och senare på Golgata. Johannes är den ende av de tolv som inte flyr inför lidandets. Han stannar modigt kvar vid korsets fot bredvid Maria, och Jesus anförtror sin egen mor åt honom. Påvarna, Petrus efterträdare, har ingående reflekterat över den fjärde evangelisten och belyst hans enastående teologiska djup samt aktualiteten av hans budskap.

Vid generalaudiensen den 9 augusti 2006 gav påve Benedikt XVI följande lysande beskrivning av aposteln och evangelisten: ”Johannes har inte så mycket riktat sin uppmärksamhet mot mångfalden av underverk … som mot uppenbarelsen av Jesu mysterium … Han har återfört allt till den enda högsta verkligheten: Gud är kärlek.”

På påskmorgonen får han bud från Maria Magdalena och springer till graven tillsammans med Petrus. Yngre och snabbare når han först fram till den tomma graven, men av respekt väntar han på den äldre aposteln. Väl inne ”såg och trodde” han, som evangeliet berättar. Mötet med den uppståndne Kristus, mötet med tron: mötet med själva kristendomens centrala ”tema” – livet efter döden.

Traditionen berättar att han förvisades till Patmos, där han fick de syner som beskrivs i Uppenbarelseboken. Utöver evangeliet efterlämnade han tre brev. Enligt traditionen dog han under Domitianus regeringstid i slutet av det första århundradet, vid mycket hög ålder.

ACI Stampa · Översatt till svenska av EWTN Sverige

NEWSLETTER


Dela

Mer relaterat till detta