Av Eduardo Berdejo, 17 april 2026
Påve Benedictus XVI, vars dopnamn var Joseph Ratzinger, föddes i Marktl am Inn i stiftet Passau i Tyskland den 16 april 1927. Den 19 april uppmärksammas också årsdagen av hans val 2005 till Petrus efterträdare.
Hans tonår och ungdom var inte lätta. Han bevittnade hur naziregimen påtvingade Tyskland sin ideologi, som spreds över resten av Europa, i stark fientlighet mot den katolska Kyrkan. Därför blev den tro och fostran han fick i hemmet avgörande; de hjälpte honom att upptäcka skönhet och sanning i Kristus. Tillsammans med sin bror Georg tvingades han skriva in sig i Hitlerjugend, men den blivande påven deltog aldrig i mötena.
Året efter krigets slut började Joseph vid högre läroverket för filosofi och teologi i Freising och vid Münchens universitet. Vid 24 års ålder prästvigdes den unge Ratzinger den 29 juni 1951, på högtiden för de heliga Petrus och Paulus.
År 1953 doktorerade den unge prästen i teologi med avhandlingen Guds folk och Guds hus i den helige Augustinus lära om Kyrkan. Fyra år senare erhöll han sin lärarbehörighet genom en avhandling om den helige Bonaventuras historieteologi.
Hans stora intellektuella begåvning ledde till att han mellan 1962 och 1965 deltog i Andra Vatikankonciliet som teologisk rådgivare åt Kölns ärkebiskop i Tyskland, kardinal Joseph Frings.
Efter flera uppdrag inom det tyska episkopatet och Internationella teologkommissionen utnämndes han i mars 1977 av påven den helige Paulus VI till ärkebiskop av München och Freising. I juni samma år upptogs han i kardinalskollegiet. Som kardinal deltog Ratzinger i de konklaver som 1978 valde Johannes Paulus I och den helige Johannes Paulus II, och 2005 honom själv. Den 25 november 1981 utnämnde den helige Johannes Paulus II honom till ordförande för Påvliga bibelkommissionen och Internationella teologkommissionen. Samma dag satte han honom också i spetsen för Troskongregationen som prefekt, ett uppdrag han bar fram till slutet av den polske påvens pontifikat.
Hans val till påve
Den 19 april 2005 valdes kardinal Joseph Ratzinger till den katolska Kyrkans 265:e påve. När den nye påven trädde ut på balkongen vid Peterskyrkan beskrev han sig inför de tusentals troende på Petersplatsen som en ”enkel och ödmjuk arbetare i Herrens vingård”.
”Det tröstar mig att Herren vet hur man arbetar med otillräckliga redskap, och framför allt litar jag på era böner. I den uppståndne Herrens härlighet, i förtröstan på hans ständiga hjälp, låt oss gå framåt; Herren kommer att hjälpa oss, och det kommer även Maria, den välsignade modern”, tillade han.
Under sin tjänst som präst och Petrus efterträdare publicerade Benedictus XVI verk som fortsätter att vara inflytelserika både inom och utanför den katolska Kyrkan. Bland dem finns Introduktion till kristendomen, Dogma och uppenbarelse, Rapport om tron, Jordens salt och Jesus från Nasaret. Han skrev också encyklikerna Deus caritas est 2005, Spe salvi 2007 och Caritas in veritate 2009, liksom de apostoliska exhortationerna Sacramentum Caritatis 2007, Verbum Domini 2010, Africae munus 2011 och Ecclesia in Medio Oriente 2012.
Benedictus XVI genomförde 24 internationella resor. Den första var till Köln 2005 för Världsungdomsdagen och den sista till Libanon 2012.
Hans avsägelse av pontifikatet
Den 11 februari 2013 meddelade Benedictus XVI kardinalerna, under ett konsistorium, sitt beslut att avsäga sig ämbetet som biskop av Rom och Petrus efterträdare.
”Efter att gång på gång ha rannsakat mitt samvete inför Gud har jag kommit till vissheten att mina krafter, på grund av hög ålder, inte längre räcker för att på ett tillbörligt sätt utöva den petrinska tjänsten”, sade påven, som bara inom några veckor skulle fylla 85. Han tillade att han var ”mycket medveten om att detta ämbete, på grund av sin andliga natur, måste utövas inte bara med gärningar och ord, utan också, och i inte mindre grad, genom lidande och bön”.
”Men i dagens värld, som är utsatt för snabba förändringar och skakas av frågor av stor betydelse för troslivet, krävs det också kraft i både kropp och själ för att styra Petrus bark och förkunna evangeliet – en kraft som under de senaste månaderna har avtagit hos mig i sådan grad att jag måste erkänna min oförmåga att utföra väl det uppdrag som anförtrotts mig”, tillade han.
Avsägelsen trädde i kraft torsdagen den 28 februari samma år. Därefter bodde Benedictus XVI fram till sin död i klostret Mater Ecclesiae i Vatikanen, där han ägnade sig åt studier, läsning och bön och tog emot sina vänner, sin sekreterare monsignore Georg Gänswein och vid flera tillfällen påve Franciskus.
Benedictus XVI återvände till Fadern den 31 december 2022, 95 år gammal. I enlighet med den tyske påvens önskan vilar hans jordiska kvarlevor i de vatikanska grottorna, i den grav där Johannes Paulus II låg fram till sin saligförklaring 2011, då hans kropp flyttades till Sankt Sebastian-kapellet i Peterskyrkan.
Denna artikel publicerades först av ACI Prensa, en del av EWTN News, och har översatts och anpassats av EWTN Sverige.






