Påve Leo XIV kanoniserar sju nya helgon, däribland de första från Venezuela och Papua Nya Guinea

Påve Leo XIV kanoniserade sju nya helgon inför cirka 70 000 på Petersplatsen den 19 oktober. Bland dem fanns de första helgonen från Venezuela och Papua Nya Guinea samt en före detta satanist som blev ”rosenkransens apostel”.

Av Courtney Mares, 21. oktober 2025

Påve Leo XIV kanoniserade sju nya helgon på söndagen inför uppskattningsvis 70 000 människor på Petersplatsen, däribland de första helgonen från Venezuela och Papua Nya Guinea och en före detta satanist som genomgick en dramatisk omvändelse och blev en ”rosenkransens apostel”.

”I dag har vi framför oss sju vittnen, de nya helgonen, som med Guds nåd höll trons lampa brinnande”, sade påven i sin predikan den 19 oktober. ”De blev själva lampor som kunde sprida Kristi ljus.”

”Må deras förbön hjälpa oss i våra prövningar och deras exempel inspirera oss i vår gemensamma kallelse till helighet”, sade han.

Kanoniseringsmässan firades under strålande sol i Rom, med venezuelanska flaggor vajande över torget, när påven förklarade två av landets älskade gestalter som helgon: den helige José Gregorio Hernández Cisneros, känd som ”de fattigas läkare”, och den heliga María del Carmen Rendiles Martínez, en ordenssyster född utan vänster arm som 1965 grundade kongregationen Jesu Tjänare i Caracas.

Bland de nya helgonen fanns också två martyrer. Den helige Peter To Rot, en lekmannakatekist som mördades för sin tro i Papua Nya Guinea under den japanska ockupationen under andra världskriget, blev landets första helgon. To Rot trotsade de japanska myndigheterna som tillät polygami och försvarade det kristna äktenskapet fram till sin död.

Den helige Ignatius Maloyan, en armenisk‑katolsk ärkebiskop, avrättades under det armeniska folkmordet efter att ha vägrat konvertera till islam. ”Jag ser utgjutandet av mitt blod för min tro som mitt hjärtas innersta önskan”, sade Maloyan före sin död. ”Om jag torteras för kärleken till honom som dog för mig, kommer jag att vara bland dem som får glädje och salighet, och jag får se min Herre och min Gud.”

Efter att folkmassan bett helgonlitanian uttalade påve Leo XIV kanoniseringsformeln på latin, vilket möttes av entusiastiska jubelrop.

Bland de mest kända av de nya helgonen är den helige Bartolo Longo, en italiensk jurist från 1800‑talet som övergav sin katolska tro för satanismen innan han återvände till Kyrkan med iver. Efter sin omvändelse ägnade Longo sitt liv åt att främja rosenkransen och byggde helgedomen Vår Fru av Rosenkransen i Pompeji, som i dag är en av Italiens mest älskade marianska pilgrimsorter.

I sin predikan sade påve Leo XIV att ”det som är mest värdefullt i Herrens ögon” är ”tron, nämligen kärleksbandet mellan Gud och människan”.

”Vår relation till Gud är av yttersta vikt, eftersom han i tidens begynnelse skapade allt ur intet och i tidens slut kommer att rädda dödliga varelser från intet”, sade påven. ”En värld utan tro skulle alltså befolkas av barn som lever utan en Fader – varelser utan frälsning.”

Tre kvinnor förklarades också som helgon. Förutom Venezuelas heliga María del Carmen Rendiles Martínez kanoniserades den italienska grundaren, den heliga Vincenza Maria Poloni. Poloni grundade Barmhärtighetssystrarna av Verona och ihågkoms för sin outtröttliga tjänst bland de fattiga, även med risk för sitt eget liv under koleraepidemin 1836.

Påven helgonförklarade också den heliga Maria Troncatti, en italiensk salesiansk syster som tillbringade 44 år som missionär bland det inhemska Shuar‑folket i Ecuadors regnskog i Amazonas. Kärleksfullt kallad ”Madrecita” – ”lilla mor” – tjänade hon som sjuksköterska, kirurg och kateket med brinnande missionärsiver.

Helgonförklaringen sammanföll med Världsmissionssöndagen. Innan han bad Angelus uppmanade påve Leo XIV, som själv en gång var augustinsk missionär i Peru, de troende att be för dagens missionärer.

”Kyrkan är helt och hållet missionerande, men i dag ber vi särskilt för de män och kvinnor som har lämnat allt för att föra evangeliet till dem som inte känner till det. De är hoppets missionärer bland folken. Må Herren välsigna dem”, sade han.

Påven riktade också en innerlig vädjan om fred och uttryckte sorg över det förnyade våldet i Myanmar.

”Nyheterna från Myanmar är tyvärr mycket oroande”, sade han. ”Jag förnyar min innerliga vädjan om ett omedelbart och effektivt eldupphör. Må krigets redskap ge vika för fredens redskap genom inkluderande och konstruktiv dialog.”

Påve Leo XIV anförtrodde sin bön om fred åt de nya helgonens förbön och bad särskilt för det heliga landet, Ukraina och andra platser präglade av konflikt.

”Må Gud ge alla ledare visdom och uthållighet att fortsätta försöka nå efter en rättvis och varaktig fred”, sade han.

Denna artikel publicerades först av Catholic News Agency (CNA), en del av EWTN News, och är översatt och bearbetad av EWTN Sverige.