Den heliga Bibiana (eller Vibiana) är en av de tidiga romerska martyrerna vars historia delvis är höljd i dunkel. Hon är mest känd genom omnämnanden i kyrkliga dokument och en basilika tillägnad henne i Rom. Trots bristen på historiska detaljer förblir hennes liv och martyrskap en viktig del av kyrkans tradition.

En basilika för en martyr

Det tidigaste autentiska historiska omnämnandet av den heliga Bibiana finns i Liber Pontificalis. I detta dokument står det att påven Simplicius (468–483) konsekrerade en basilika tillägnad henne, belägen nära ”Palatium Licinianum” i Rom. Denna basilika, som fortfarande står kvar idag, sägs ha innehållit hennes kropp. Under 400-talet vilade alltså hennes kvarlevor inom stadens murar, även om detaljer om hennes liv och död är okända.

Legenderna om Bibiana

Med tiden uppstod en legend om den heliga Bibiana, kopplad till berättelserna om martyrerna Johannes och Paulus. Enligt legenden var Bibiana dotter till Flavianus, en före detta prefekt som förvisades av kejsar Julianus Apostata. Hennes mor, Dafrosa, och syster, Demetria, ska ha dött en naturlig död och begravts av Bibiana i familjens hus. Bibiana själv utsattes för tortyr och dog till följd av sina lidanden.

Efter hennes död begravdes hon av en präst vid namn Johannes, och huset där hon och hennes familj vilade omvandlades senare till en kyrka. Denna legend, som saknar historisk bekräftelse, har troligen skapats för att förklara uppkomsten av basilikan och de kroppar som vilade där.

Bibiana i kyrkans tradition

Berättelsen om den heliga Bibiana blev populär och spreds genom martyrologier från 800-talet. Trots att mycket av hennes historia är legendbaserad, förblir hennes hängivenhet och martyrskap en symbol för tro och uthållighet i mötet med förföljelse.