Vatikanen försvarar monogami mot polygami och polyamori

Av Victoria Cardiel, 27. November 2025

Ett nytt dokument från Vatikanen försvarar äktenskapet som monogamt och tar upp pastorala frågor när personer i polygama situationer konverterar till katolicismen. Texten betonar äktenskapets förenande dimension och värnar sexualitetens värdighet och öppenhet för liv.

”Ett kött: en hyllning till monogami” publicerades den 25 november på italienska av Dikasteriet för trosläran.

”Polygami, äktenskapsbrott eller polyamori bygger på illusionen att relationens intensitet kan finnas i en följd av partners,” står det i dokumentet.

Som metafor hänvisar texten till myten om Don Juan, vars kvinnotjusande ledde till hans undergång och visar att ”ökandet av partners i en förmodad total förening innebär att fragmentera meningen av den äktenskapliga kärleken”. 

Dokumentet anknyter även till poeterna Walt Whitman, Pablo Neruda, Rabindranath Tagore och Emily Dickinson, liksom till filosofer som Søren Kierkegaard.

Skrivelsen, undertecknad av påve Leo XIV, behandlar inte uttryckligen äktenskapets oupplöslighet eller fortplantningens syfte, utan fokuserar på det förenande: ”En gemenskap av kärlek och liv som delas av båda makarna, en gemenskap som inte enbart är inriktad på fortplantning utan också på båda makarnas bästa i sin helhet.”

Texten kom ut ur en begäran av Afrikas biskopar som gjordes under Synoden om synodalitet, att förbereda ett uttalande kring polygami. Dikasteriet ville samtidigt erbjuda en djupare reflektion över monogami med tanke på offentliga former av icke‑monogama förbindelser i väst (ibland kallade ”polyamori”).

Läronoten understryker att ”monogami, rätt förstådd, inte bara är motsatsen till polygami.” Med utgångspunkt i den helige Johannes Paulus II:s lära bekräftas att ”endast monogami garanterar att sexualiteten utvecklas inom en ram där den andre erkänns som ett subjekt att dela livet med, ett mål i sig och aldrig ett medel för egna behov.” Den sexuella föreningen kan behandla den andre som person, inte bruksting, endast inom ramen för en unik och exklusiv tillhörighet. 

”De som ger sig helt och fullt till den andre kan bara vara två,” står det, annars riskerar människor att behandlas som medel snarare än som personer.

Sexualitet: hel och öppen för livet

Att inordna sexualiteten i en kärlek som ”förenar makarna i en enda vänskap” innebär inte en nedvärdering av sexuell njutning. Genom att rikta den mot självutgivande berikas och fördjupas den. Sexualiteten blir då inte bara utlopp för ett omedelbart behov, utan ett personligt val som uttrycker hela personen.

Dokumentet kritiserar en kultur som reducerar sexualiteten till konsumtion: problem uppstår både av överdrivet och okontrollerat sexutövande och av förnekelse av dess prokreativa syfte. Därför försvaras öppenhet för liv i det äktenskapliga samlaget som ett uttryck för äktenskaplig kärlek, utan krav på att varje enskild akt uttryckligen syftar till fortplantning.

På antropologisk nivå framhålls att försvaret av monogami också är ett försvar av kvinnans värdighet: äktenskapets enhet förutsätter ett fritt val och rätten att kräva exklusiv ömsesidighet. Texten tar även upp sexuellt våld, som uppges frodas i sociala medier, samt manar katoliker att undervisa om trofast och monogam kärlek. ”Undervisning i monogami är inte en moralisk begränsning utan en introduktion till storheten i en kärlek som överskrider omedelbarheten.”

Teologiska rötter och pastoral vägledning

Skrivelsen ger en översikt över den kristna tradition som bejakat äktenskaplig enhet, med hänvisning till påvar och kyrkofäder såsom den helige Johannes Chrysostomos, som såg enheten som motgift mot ”ohämmat sexuellt utsvävande, utan kärlek och trohet”. Med Katolska kyrkans katekes som referens behandlas även utmaningar när personer som vill konvertera till den katolska tron lever i komplexa familjesituationer. Förutom Afrika nämns Asien, särskilt Indien, där monogami ”i allmänhet varit norm och ideal”, samtidigt som polygama relationer förekommit.

Tidigare i år publicerade Afrikas katolska biskopar sex pastorala riktlinjer för hur personer i polygama situationer kan välkomnas i Kyrkan — med trohet mot läran om äktenskapet och utan att kvinnor och barn lämnas utsatta. Vid SECAM:s möte i Kigali den 4 augusti klargjorde ärkebiskop Andrew Nkea Fuanya (Bamenda, Kamerun) att polygami vid synodens överläggningar inte togs upp som ett ”afrikanskt koncept” att godkänna, utan som en utmaning för det kristna äktenskapet i Afrika.

Denna artikel publicerades först av ACI Prensa, en del av EWTN News, och är översatt och anpassad av EWTN Sverige.