Vilka är kardinalerna som kommer att välja nästa påve?

Av Hannah Brockhaus, 4 maj 2025

Medlemmarna i kardinalskollegiet har samlats i Rom i väntan på det kommande valet av påve Franciskus efterträdare.

För närvarande finns det 252 kardinaler, varav 133 är röstberättigade och förväntas delta i konklaven. Deras ålder varierar från 45 till 99 år.

Påve Franciskus har utsett 149 av de nuvarande medlemmarna i kollegiet. De flesta av dessa kommer att delta som valkardinaler i valet av hans efterträdare. Även om kardinaler över 80 år inte får rösta i konklaven, deltar de i de förberedande mötena inför konklaven – de så kallade allmänna kongregationerna – och kan därigenom fortfarande utöva inflytande över valet av ny påve.

Här följer en presentation av några av de kardinaler som kommer att vara med och utse den katolska kyrkans nästa ledare.

Vatikanen

Kardinalerna som tjänstgör i den romerska kurian har både stor synlighet och betydande inflytande inom kollegiet, med början i kardinal Pietro Parolin, statssekreterare under påve Franciskus pontifikat. I denna roll är italienaren en av de högst rankade medlemmarna i den romerska kurian vilket är det organ som tillsammans med påven leder den Heliga Stolen. Eftersom både dekanen och vicedekanen i kardinalskollegiet är över 80 år kommer den 70-årige Parolin att leda konklaven från insidan av Sixtinska kapellet.

En relativt ny medlem i kollegiet är den 69-årige italienske kardinalen Claudio Gugerotti, som sedan slutet av 2022 leder Dikasteriet för de östkyrkliga kyrkorna. Han har bakom sig över två decennier i den Heliga Stolens diplomatiska tjänst som påvlig representant i länder som Ukraina, Storbritannien, Belarus, Armenien, Georgien och Azerbajdzjan.

Innan han år 2020 blev prefekt för Dikasteriet för helgonförklaringsärenden och upphöjdes till kardinal, tjänstgjorde kardinal Marcello Semeraro, 77, som biskop av det italienska stiftet Albano och som sekreterare i påve Franciskus kardinalsråd. Som biskop innehade Semeraro flera viktiga poster inom den italienska biskopskonferensen.

Kardinal Matteo Zuppi, ärkebiskop av Bologna, påbörjade sin biskopliga tjänst som hjälpbiskop i Rom. Den 69-årige Zuppi har nära band till den inflytelserika Sant’Egidio-gemenskapen, och arbetade som präst tillsammans med denna katolska lekmannarörelse för att medla fred i Moçambique. År 2023 utsåg påve Franciskus honom till fredssändebud i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Påve Franciskus har visat stort förtroende för den 77-årige irländsk-amerikanske kardinalen Kevin Farrell, som förutom att ha utnämnts till prefekt för Dikasteriet för lekmän, familj och liv, även fått i uppdrag att leda både en kommitté för investeringar och en kommission för konfidentiellt material, båda delar av Vatikanens ekonomiska reformarbete. År 2019 utsåg påven också Farrell till kammarherre för den heliga romerska kyrkan, ett ämbete med ansvar för att konstatera påvens död, organisera den påvliga begravningen och administrera Vatikanen under den så kallade sede vacante – tiden då Stolen är vakant.

Kardinal Luis Tagle från Filippinerna hade en central roll i organisationen av ungdomssynoden 2019. Den 67-årigekardinalen är idag proprefekt för avdelningen för den första evangelisationen inom Dikasteriet för evangelisation(tidigare Kongregationen för folkens evangelisation). Han har tidigare varit ordförande för Caritas Internationalis, ett välgörenhetsnätverk med stark koppling till Vatikanen.

Sedan år 2020 är kardinal Mario Grech, 68 år gammal, generalsekreterare för biskopssynoden. Han har haft huvudansvar för planering och genomförande av påve Franciskus fleråriga synod om synodalitet. Den maltesiske kardinalen var också en tongivande röst efter familjesynoderna 2014 och 2015, och spelade en viktig roll i organisationen av Amazonassynoden 2019.

En framstående kanonist och tidigare rektor för Påvliga Gregorianauniversitetet, jesuitprästen Gianfranco Ghirlanda, upphöjdes till kardinal år 2022 vid 80 års ålder. Året därpå utsåg påven honom till beskyddare för Suveräna Malteserorden. Ghirlanda har varit en nära rådgivare till flera påvar och vatikanska institutioner i frågor som rör kyrkorätt, och har bland annat varit delaktig i förnyelsen av Kristi legionärer. Vid 82 års ålder är han dock inte röstberättigad i konklaven.

Kardinal Robert Sarah, tidigare prefekt för Kongregationen för gudstjänstlivet och sakramentsdisciplinen, är världsberömd för sitt andliga författarskap och sin ortodoxa hållning i trosfrågor. Ursprungligen från Guinea, där han år 1975 blev världens yngsta biskop, är den nu 79-årige Sarah i Rom fortfarande en inflytelserik röst i trosfrågor, efter sina år som ordförande för det påvliga rådet Cor Unum och därefter som prefekt för ovan nämnda kongregation. Han gick i pension år 2021.

Mycket högt aktad både inom och utanför Vatikanen är kardinal Peter Turkson, 76, som är kansler för Påvliga vetenskapsakademien och Påvliga akademien för sociala vetenskaper. Den ghananske kardinalens första uppdrag i Vatikanen var som ordförande för Påvliga rådet för rättvisa och fred (2009–2017). Därefter utsåg påve Franciskus honom till förste prefekt för Dikasteriet för integrerad mänsklig utveckling, ett uppdrag han innehade mellan 2017 och 2021.

Nordamerika

Nordamerika, som omfattar Kanada och USA, har för närvarande 36 levande kardinaler, varav 20 är röstberättigade vid den kommande konklaven.

En av de mest seniora är kardinal Timothy Dolan, 75 år, som har varit ärkebiskop av New York sedan 2009. Dolan är en framträdande konservativ röst bland de amerikanska kardinalerna. Bland hans tidigare uppdrag märks en fyraårig period som ordförande för USA:s biskopskonferens och sju år som rektor för det Påvliga Nordamerikanska Kollegiet – ett prästseminarium i Rom för amerikanska teologistudenter.

Kardinal Blase Cupich, 76 år, har varit ärkebiskop av Chicago i över ett decennium. Under påve Franciskus pontifikat har han framträtt som en slags inofficiell förbindelselänk mellan mer progressiva amerikanska biskopar och Vatikanen.

Även om han inte är amerikan, har kardinal Christophe Pierre ett betydande inflytande i Nordamerika i egenskap av påvens apostoliska nuntie i USA sedan 2016. Den 79-årige fransmannen har varit i den Heliga Stolens diplomattjänst sedan mitten av 1990-talet, med uppdrag som nuntie i Haiti, Uganda och Mexiko.

Afrika

Det finns 18 röstberättigade kardinaler från Afrika i kardinalskollegiet, varav 16 har utsetts av påve Franciskus. Bland dem finns kardinal Fridolin Ambongo, ärkebiskop av Kinshasa i Demokratiska republiken Kongo. Den 65-årige kardinalen är en uttalad förespråkare för social rättvisa, även inom politiken, och har trätt fram som en ledargestalt för Kyrkan i Afrika. Han är ordförande för Symposiet för de afrikanska och madagaskiska biskopskonferenserna (SECAM) och ledde Afrikas kyrkliga motstånd mot Fiducia Supplicans – deklarationen från Dikasteriet för trosläran som öppnade för välsignelser av samkönade par.

Kardinal Dieudonné Nzapalainga från Bangui, 58 år, var den yngste kardinalen i Kyrkan vid tiden för sin utnämning år 2016, och är den förste kardinalen någonsin från Centralafrikanska republiken. I november 2015 tog han emot påve Franciskus i stiftet Bangui, där den Helige Fadern öppnade den första heliga dörren för Barmhärtighetens jubelår. Som deltagare i ungdomssynoden 2018 betonade Nzapalainga evangeliets betydelse och vikten av att stå emot västerländsk ”ideologisk kolonisering”.

Europa

Många av de viktigaste rösterna bland Europas kardinaler är ej röstberättigade, däribland kardinal Angelo Bagnasco, ärkebiskop emeritus av Genua. Den 82-årige kardinalen var ordförande för den italienska biskopskonferensen 2007–2017 och tjänstgjorde i femårsperioder som vice ordförande och sedan ordförande för Europas biskopskonferensers råd (CCEE).

Även kardinal Camillo Ruini, 94 år, är en inflytelserik gestalt i den italienska kyrkan. Han innehaft flera viktiga ledaruppdrag, framför allt som generalvikarie för Rom (1991–2008) och ordförande för den italienska biskopskonferensen (1991–2007).

Luxemburgs ärkebiskop, kardinal Jean-Claude Hollerich, SJ, spelade en nyckelroll i den fleråriga synoden om synodalitet i Vatikanen. Den 66-årige jesuiten, som ibland uttryckt kontroversiella åsikter i frågor som kvinnliga präster och homosexualitet, var medlem i påvens kardinalsråd och har varit ordförande för den europeiska biskopskommissionen (COMECE).

Kardinal Roberto Repole, ärkebiskop av Turin och biskop av Susa, är en stigande profil inom det italienska episkopatet. Den 58-årige teologen, som upphöjdes till kardinal 2024, var en av de italienska biskopsdelegaterna vid synoden om synodalitet, där han inbjöds att tala som teologisk expert vid ett offentligt forum. Han är även medlem i en synodal studiegrupp om ”den synodala missionära profilen hos den lokala kyrkan.”

Nyligen pensionerad som ärkebiskop av Wien, Österrike, är kardinal Christoph Schönborn, 80 år, också en icke-röstberättigad kardinal. Denne teolog har lett Österrikes folkrikaste ärkestift i tre decennier, medverkade i författandet av Katolska kyrkans katekes, och var ordförande för Österrikes biskopskonferens i 22 år. Han har även varit ordförande för påve Franciskus kardinalsråd.

Asien/Oceanien

Kardinal Mario Zenari, 79 år, med ursprung i Italien, har varit påvens representant i Syrien sedan 2008, där han har varit en stark förespråkare för det syriska folket, som i över ett decennium lidit under inbördeskrig, samt för kristna i hela Mellanöstern. Sedan 1980 är han medlem av den Heliga Stolens diplomatiska kår, och var stationerad i Tyskland under Berlinmurens fall. Han har även tjänstgjort som apostolisk nuntie i Sri Lanka, Burkina Faso, Elfenbenskusten och Niger, samt varit den Heliga Stolens observatör vid flera FN-institutioner.

Som ordförande för Federationen för de asiatiska biskopskonferenserna (FABC) blev kardinal Charles Bo den förste kardinalen från Myanmar när han upphöjdes år 2015. Den 76-årige kardinalen har lett ärkestiftet Yangon sedan 2003, och uttryckte i en intervju med EWTN News år 2021 att han känner sig kallad att vara en röst för mänskliga rättigheter för sitt folk och för Kyrkan i Asien, särskilt under Myanmars militära statskupp.

Latinamerika

Kardinal Leonardo Ulrich Steiner, OFM, är ärkebiskop av Manaus i den brasilianska Amazonasregionen. Den 74-årige kardinalen deltog i både Amazonassynoden och synoden om synodalitet, och är känd som en försvarare av de fattiga och ursprungsbefolkningar. Han betraktas även som positivt inställd till HBTQ-personers rättigheter. Tidigare har han uttryckt att det kan finnas en väg att avskaffa det obligatoriska prästcelibatet.

Kardinal Jaime Spengler, OFM, 64 år, har trätt fram som en ledande gestalt i Kyrkan i Brasilien och hela Sydamerika. Han är ordförande för Brasiliens biskopskonferens samt Latinamerikas biskopskonferens (CELAM). Som ärkebiskop av Porto Alegre har han också stött införandet av en amazonisk rit av mässan och förespråkat öppenhet för tanken på gifta präster, i syfte att motverka prästbristen i regionen.

En annan brasilianare, kardinal João Braz de Aviz, 78 år, gick nyligen i pension som prefekt för Kongregationen för det gudsvigda livet. Han är en förespråkare för befrielseteologi och var en av påve Franciskus personligt utvalda delegater till Amazonassynoden 2019.Kardinal Fernando Sturla Berhouet, SDB, leder ärkestiftet Montevideo, Uruguays huvudstad. Innan han blev biskop tjänstgjorde Sturla, som tillhör salesianorden, som salesiansk provinsial i Uruguay och därefter som ordförande för konferensen för ordensfolk i Uruguay. Den 65-årige kardinalen har kämpat för att bevara tron i ett allt mer sekulariserat land. Hans prästerliga tjänst präglas av omsorg om de svagaste och andlig vägledning för unga människor.

Denna artikel publicerades ursprungligen av CNA, en del av EWTN News, och har översatts och anpassats av EWTN Sverige.