Påve Franciskus är död

Påve Franciskus har avlidit, 88 år gammal, efter tolv år som påve.

Vatikanen meddelar följande:

”Kära bröder och systrar, det är med djup sorg jag måste meddela att vår Helige Fader, påve Franciskus, har avlidit. Klockan 07.35 i morse gick Roms biskop hem till Fadern. Hela hans liv var ägnat åt tjänst för Herren och Hans Kyrka. Han har lärt oss att leva evangeliets värderingar med trofasthet, mod och en universell kärlek – särskilt riktad till de fattigaste och mest utestängda. Med stor tacksamhet för hans föredöme som en sann lärjunge till Herren Jesus anbefaller vi påve Franciskus’ själ åt den treenige Gudens oändliga och barmhärtiga kärlek.”

Kardinal Jorge Mario Bergoglio valdes till påve den 13 mars 2013 efter påve Benedikt XVI:s överraskande avsägelse i februari samma år. Han tog namnet Franciskus efter den helige Franciskus av Assisi – ett ovanligt val som också markerade en programförklaring för pontifikatet. Den italienske 1200-talshelgonet, som grundade franciskanerorden och levde i radikal fattigdom för att tjäna de nödställda och predika evangeliet i gatorna, inspirerade den nye påvens vision om en Kyrka som sträcker sig ut till de fattiga, marginaliserade och glömda – och samtidigt är redo att möta trons och människolivets komplexitet i vår tid.

I sin apostoliska uppmaning Evangelii Gaudium från 2013 skrev han: ”Jag föredrar en Kyrka som är slagen, sårad och smutsig för att den har varit ute på gatorna, framför en Kyrka som är sjuk av självupptagenhet och rädsla för att förlora sin trygghet.”

Som den första jesuiten och första latinamerikanska påven i historien valdes Franciskus med ett mandat att reformera Kyrkan. Mer än genom strukturella reformer formades hans pontifikat av hans offentliga framtoning och gesternas evangelium. Hans första resa gick till flyktingön Lampedusa, han omfamnade en vanställd man på Petersplatsen, firade skärtorsdagsmässa i fängelse och tvättade fångars fötter – handlingar som talade mer än ord om hans prioriteringar.

Påve Franciskus sökte också bygga broar till det internationella samfundet genom både ord och handling. Under sitt pontifikat skrev han två encyklikor i sin helhet: Laudato Si’ (2015) om omsorg för skapelsen och Fratelli Tutti (2020) om broderskap och social vänskap – dokument som fick stort gensvar i internationella medier.

År 2024 blev han den första påven som deltog vid ett G7-toppmöte, där han varnade för riskerna med artificiell intelligens – men också betonade dess potential att tjäna mänskligheten.

Påve Franciskus besökte sammanlagt 61 länder under 44 internationella resor. Bland resmålen fanns konfliktdrabbade länder som Irak, Centralafrikanska republiken och Sydsudan – en tydlig markering av hans särskilda omsorg för det globala syd och världens periferi.

Denna prioritering återspeglades även i hans utnämningar till kardinalskollegiet. Under hans pontifikat minskade andelen europeiska kardinaler från 52 procent till 40 procent, samtidigt som antalet kardinaler från Asien, Afrika och Stilla havet ökade kraftigt.

Totalt har påve Franciskus utnämnt 80 procent av de kardinaler med rösträtt som nu kommer att samlas för att välja hans efterträdare. Bland de nya kardinalerna finns representanter från länder med små katolska befolkningar – såsom Mongoliet, Sverige och Marocko – samt från perifera nationer som Tonga och Haiti, och konfliktområden som Myanmar, Sydsudan och Centralafrikanska republiken.