Generalkongregationen efter påve Franciskus död: Vägen mot ny påve
Generalkongregationen efter påve Franciskus död inleddes på tisdagsmorgonen i Rom, där över 60 kardinaler samlades för att planera den helige faderns begravning och vägen mot ett nytt påveval. Alla saligförklaringar har skjutits upp, och ett tystnadslöfte avlades.
Av Kate Quiñones, 23 april 2025
Vid kardinalernas första generalkongregation i Rom på tisdagen beslutade de omkring 60 närvarande kardinalerna om datum för påve Franciskus begravning och att skjuta upp alla saligförklaringar tills en ny påve har valts.
Det slutna mötet för att diskutera det kommande påvevalet och andra frågor rörande interregnumperioden ägde rum kl. 09.00 lokal tid dagen efter påvens död, medan kardinaler från hela världen snabbt anlände till Rom.
Under interregnumperioden kommer kardinalerna att mötas frekvent för att fatta beslut om den stundande påvebegravningen och konklaven.
Kardinalerna fastställde att påve Franciskus begravning kommer att äga rum lördagen den 26 april kl. 10.00 lokal tid på Petersplatsen. Enligt påvens egen önskan ska han begravas i basilikan Santa Maria Maggiore efter begravningen. Påvens kropp kommer att flyttas till Peterskyrkan onsdag morgon för att de troende ska kunna visa sin respekt.
Begravningen markerar starten på Novendiales, en nio dagar lång period av liturgisk och andlig förberedelse inför konklaven. Kardinaler från hela världen kommer att delta i generalkongregationerna inför konklaven, även kallade förberedande möten.
Tisdagens möte, som varade i en och en halv timme, inleddes med en stunds tyst bön för den helige faderns själ.
Under mötet beslutade kardinalerna också att skjuta upp alla planerade saligförklaringar tills dess att den nyvalda påven har tillträtt sitt ämbete.
Under mötet avlade kardinalerna dessutom en ed att följa reglerna för interregnumperioden, som beskrivs i påve Johannes Paulus II:s apostoliska konstitution Universi Dominici Gregis från 1996. Dessa regler innebär bland annat ”sträng tystnadsplikt” kring valet av nästa påve.
Den irländsk-amerikanske kardinalen Kevin Farrell, som är camerlengo för det apostoliska kammarkollegiet, läste upp påve Franciskus testamente.
Under generalkongregationerna ska kardinalerna också besluta i viktiga frågor, inklusive datum för konklaven och godkännande av nödvändiga utgifter.
Enligt Universi Dominici Gregis kan konklaven tidigast börja 15 dagar efter påvens död, för att säkerställa att alla röstberättigade kardinaler hinner anlända. Efter högst 20 dagar måste kardinalerna inleda konklaven, men reglerna tillåter även en tidigare start om kardinalerna är eniga och samtliga elektor-kardinaler har anlänt.
Alla kardinaler förväntas delta i konklaven, om inte allvarliga hinder föreligger, medan kardinaler över 80 år saknar rösträtt. Av totalt 252 katolska kardinaler har 135 rösträtt i konklaven.