Av Victoria Cardiel, 21 september
Påve Leo XIV vädjade på söndagen om ökat internationellt stöd till Somalia, där våld och extremväder förvärrar en redan allvarlig humanitär kris, särskilt för kvinnor och barn.
Efter att ha bett Angelus den 20 september sade påven: ”Med stor oro följer jag den humanitära kris som pågår i vissa delar av Somalia, där våldshandlingar och extrema väderfenomen förvärrar befolkningens redan utsatta levnadsvillkor, särskilt kvinnors och barns.”
”Jag hoppas på ett generöst engagemang från det internationella samfundet, så att våra bröder och systrar inte blir utan nödvändig hjälp”, tillade han.
Enligt UNICEF är omkring 4,8 miljoner människor i Somalia i behov av akut humanitärt stöd, däribland omkring 3 miljoner barn. FN-organet har också varnat för att omkring 1,9 miljoner barn lider av akut undernäring, varav närmare en halv miljon av svår akut undernäring.
Efter Angelus betonade påven också vikten av att minnas historien.
Han sände sin välsignelse till invånarna i Pescantina nära Verona, som på söndagen samlades vid ett monument över dem som deporterades och hölls som fångar under andra världskriget.
Leo XIV sade att detta skulle ”understryka att vi inte får glömma, utan måste lära av historien för att inte upprepa det förflutnas misstag”.
Guds planer är större än människans beräkningar
Före Angelus reflekterade påve Leo XIV över dagens evangelieberättelse om arbetarna som kallades till arbete i vingården – några för hela dagen, andra för bara några timmar och ytterligare andra först mot dagens slut.
Med hänvisning till profeten Jesaja sade Leo XIV att Guds vägar överträffar människans förväntningar.
”Guds planer är oändligt mycket större – och, låt oss säga, mer ’mänskliga’ – än de planer som vi män och kvinnor, präglade av synd, kan föreställa oss eller förverkliga”, sade han.
Påven påminde om Jesajas uppmaning att vända sig bort från synden och återvända till Herren. ”Profetens uppmaning, som är mer aktuell än någonsin, är att vi lämnar våra krokiga vägar och återvänder till Herren, som är barmhärtighet och förlåtelse”, sade han.
Om liknelsen i evangeliet sade Leo XIV att dess centrala ögonblick infaller när vingårdens ägare betalar arbetarna. Ägaren håller överenskommelsen med dem som anställdes först, men ger samma lön också till dem som kom senare.
”Jesu liknelser beskriver det nya som Gud har i beredskap för oss, men de avslöjar också hur vi vanligtvis gör motstånd mot en generösare rättvisa och en större kärlek”, sade påven.
Leo XIV fäste särskild uppmärksamhet vid vingårdsägarens anvisning att arbetarna skulle få betalt ”med början hos de sista och sedan de första”.
”Den negativa reaktionen från dem som hade arbetat hela dagen hade alltså lätt kunnat undvikas. Ändå var detta avsiktligt, eftersom Guds godhet uppenbaras för alla, inte bara för några få”, sade han.
Påven sade att liknelsen också utmanar dem som anser sig ha förtjänat sin plats eller sina framgångar.
”Gud har andra vägar och nya tankar också för dem som anser sig vara först och tror att de har förtjänat det de har – att de har gjort sig förtjänta av de resultat de uppnått”, sade han.
Leo XIV drog slutsatsen att Guds barmhärtighet går bortom beräkningar som enbart bygger på förtjänst och belöning.
”I stället får vi alla glädje, visdom och en bättre framtid när kärlekens lag bryter beräkningens logik, när erfarenheten av barmhärtighet vidgar vår syn på förtjänst och när fredens gåva får rivaliteter att upphöra och för oss närmare varandra i tacksamhet”, sade han.
EWTN News · Översatt till svenska av EWTN Sverige



