Av Bryan Lawrence Gonsalves, 6 maj 2026
Stockholms katolska stifts kommission Justitia et Pax har publicerat ett dokument som uppmanar katoliker och ”alla människor av god vilja” att aktivt delta i riksdagsvalet valet 13. september. Observatörer beskriver det som ett anmärkningsvärt inlägg i ett till stor del sekulärt nordiskt politiskt klimat.
Dokumentet framställer politiskt deltagande som ett legitimt uttryck för kristet ansvar och uppmuntrar de troende att hålla sig informerade, delta i samhällslivet och rösta i enlighet med Kyrkans sociallära.
Mellan absoluta värden och den praktiska visdomen
Texten bygger på en tydlig åtskillnad mellan två slags värden. I frågor som rör ”den praktiska visdomen”, exempelvis ekonomi, klimat, brottslighet och migration, medger dokumentet att troende kan med gott samvete ha skilda åsikter. ”Demokrati”, förklarar dokumentet ”är inte en åsiktsgemenskap utan en ordning för fredlig lösning av värdekonflikter.” I sådana omdiskuterade frågor uppmanas katoliker att låta sig vägledas av principer som solidaritet, subsidiaritet och det gemensamma goda.
Annorlunda uttrycker sig dokumentet i frågor som identifieras som icke förhandlingsbara, så som det oskyddade livets okränkbarhet. Det slås fast att ”varje människas rätt till liv från befruktningen till den naturliga döden” är ett grundläggande absolut värde. Abort och dödshjälp beskrivs som ”allvarliga kränkningar av människans värdighet”.
Det är betydelsefullt att denna vägledning publicerades nu. I Sverige har flera partier lagt fram ett förslag om att grundlagsskydda tillgången till abort. Eftersom grundlagsändringar i Sverige måste antas av två riksdagar med ett allmänt val däremellan, beror förslagets framtid på om nästa riksdag fortsätter detta stöd. Om grundlagsändringen tas an kan den träda i kraft 1 januari 2027. Samtidigt moderniserar regeringen abortlagstiftningens språkbruk och regelverk, bland annat genom att ta hänsyn till nya abortmetoder och utökad tillgång till kemisk abort i hemmet.
Samtidigt som dokumentet konstaterar att abort har ett brett politiskt stöd över partigränserna, beskriver det dödshjälp som en fråga där det fortfarande finns en verklig konflikt. Den sätts in i en större kulturell kamp mot det som Kyrkans lära beskriver som en ”dödens kultur”.
En försiktig balans mellan övertygelse och pluralism
Trots den tydliga moraliska hållningen avslutas dokumentet med en uppmaning till återhållsamhet och pluralism bland troende. Det varnar för att identifiera någon enskild partipolitisk hållning med katolicismen som sådan, och påminner om att två lika goda katoliker, ledda av tron, ändå kan komma fram till olika slutsatser i frågor som hör till den praktiska visdomen. Syftet är att vägleda samvetet utan att diktera hur någon ska rösta.
EWTN News har talat med jesuitpater Thomas Idergard, kommissionens ordförande. Han beskriver dokumentet som ett svar på ett återkommande pastoralt behov snarare än som en politisk intervention. När ett val närmar sig efterfrågar de troende vägledning i hur tron ska tillämpas i rollen som väljare, sade han. Han framhöll också en vidare samhällelig motivering: kristna behöver de nödvändiga verktygen för att kunna delta i det offentliga livet, med sekulärt språk och allmängiltiga argument, samtidigt som de öppet erkänner tron som en drivkraft.
Idergard sade att dokumentets ram för väljarens urskiljning sker i två steg. Det första gäller hur den egna rösten kan påverka lagstiftningen i frågor som rör absoluta värden, särskilt liv och död, där tron binder samvetet. Det andra gäller de frågor där den praktisk visdomer råder och där tron ger vägledning, men där det också finns utrymme för personligt och sekulärt omdöme.
Inom denna ram pekade Idergard ut dödshjälp som den främsta livsfråga där väljare faktiskt kan få inflytande under nästa mandatperiod, eftersom partierna här intar olika positioner. När det gäller abort, däremot, konstaterade han att ”alla står på samma linje”. Just detta gör dokumentet särskilt betydelsefullt i ett politiskt landskap där frågan nått en ovanlig grad av samstämmighet.
Pater Idergard underströk också att dokumentet inte markerar en ny kurs för den katolska kyrkan i Sverige, utan snarare uttrycker en kontinuitet: Kyrkan har länge varit synligt aktiv i frågor som rör livets okränkbarhet, bland annat genom den årliga Respekt för livet-söndagen.
En tydlig katolsk röst i ett sekulärt Sverige
Benedicta Lindberg, generalsekreterare för Respekt, beskrev dokumentet som ”ett betydelsefullt och, i svenskt sammanhang, ganska djärvt steg”. Hon pekade på Sveriges politiska och kulturella kontext, där abort i hög grad betraktas som en avgjord fråga utanför egentlig politiskt motstånd.
Hon påminde också om att kardinal Anders Arborelius 2024 konstaterade att inget riksdagsparti för närvarande på allvar vill utmana det som ofta kallas en ”rätt” till abort. Denna konsensus, menade hon, har bidragit till att svenska katoliker tvekar att synligt engagera sig i partipolitiken.
Att publicera detta dokument under ett valår är betydelsefullt, menar Lindberg, för att det gör en tydligt katolsk röst mer synlig i samhällsdebatten och kan uppmuntra en mer synlig prolife-närvaro, även om det troligen inte leder till en politisk massrörelse på kort sikt.
Dokumentet publiceras alltså i en tid då det svenska samhället står inför grundläggande frågor om tillgången till abortens och den rättsliga statusen av dödshjälp. Genom att förankra resonemanget i kyrkans sociallära och samtidigt respektera demokratisk pluralism försöker Stockholms stift erbjuda vägledning som är både moraliskt tydlig och pastoralt lyhörd. Det är en balans som också kan bli lärorik för katolska gemenskaper i andra sekulära sammanhang i Europa och utanför Europa.
Denna artikel publicerades först av National Catholic Register, en del av EWTN News, och är översatt och anpassad av EWTN Sverige.
