Från Vardens predikan för påvens reträtt – “Guds hjälp”
Från biskop Erik Vardens konferenser under veckans fastetid-reträtt.
Mary Ward, den stora kristna pedagogen från 1600-talet, brukade säga till sina systrar: ”Gör ditt bästa, så hjälper Gud.”
Tanken att Gud kan och vill hjälpa oss i vår nöd är uppenbar i biblisk tro. Den skiljer Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, den Gud som i Kristus Jesus blev barmhärtighet i kött och blod, från filosofins princip av den “orörliga röraren”.
Psalm 90 inleds med versen: Qui habitat in adiutorio Altissimi – ”Den som bor i den Högstes skydd”. Guds hjälp, säger Bernhard, kan mycket rätt kallas ett habitat, i den meningen att den utgör en verklighet som bär oss, inom vilken vi lever, rör oss och är till. Guds hjälp är inte något sporadiskt; den är inte en nödtjänst vi ringer då och då när ett hus brinner eller någon blivit påkörd, som när man ringer 112.
Men händer det inte att fromma människor kan ropa till himlen utan att få något märkbart svar, förutom det ödsliga ekot av sin egen röst?
Den bibliska urtypen för en sådan dyster situation är Job, vars mäktiga bok kan läsas som en symfoni i tre satser: från en rå Klagan genom en förklaring av Hot, till en helt oväntad upplevelse av Nåd.
Job vägrar att acceptera hans vänners rationaliseringar. Han vägrar att tänka sig att Gud bara sitter och räknar ihop hans liv, som om allt handlade om att få en balansräkning att gå ihop. Utan någon som kan hjälpa honom är Job besluten att finna Gud närvarande i sitt lidande och ropar hjältemodigt: ”Vem om inte han?”
Som troende kan vi, åtminstone på något plan, betrakta vår religion som en försäkringspolicy. Säkra på att vi lever inom Guds hjälp kan vi tro att inget kan drabba oss. En hel värld kan tyckas rasa samman om – ja, när – olyckan slår till. Hur möter jag prövningar som får mitt så noggrant uppbyggda, specialgjorda skyddsstaket att falla? Är min relation till Gud ett bytesförhållande, som gör mig benägen att – när det blir svårt – följa Jobs hårdnackade hustrus råd att: ”Förbanna Gud och dö”? Eller lever jag på ett djupare plan?
Gud kan låta en ny värld träda fram efter att han rivit ner de väggar som vi trodde var världen själv: väggar inom vilka vi i själva verket kvävdes.
Att leva inom Guds hjälp, så som den helige Bernhard vill att vi ska göra, är inte att sälja trygghetsgarantier. Det är att gå genom Klagan och Hotet för att lära sig leva av Nåd på ett djupare plan.
Denna artikel publicerades först av EWTN Norge. Den har översatts och anpassats av EWTN Sverige.
Originalet är hämtat från Coramfratribus.
