Påve Leo XIV: ”Döden är ett hopp för framtiden”
Vid mässan på Alla själars dag på Verano-kyrkogården i Rom uppmanade påve Leo XIV katoliker att betrakta minnena av sina avlidna inte bara som återblickar till det förflutna, utan som hopp som pekar mot himlen.
Av Diego López Colín, 04. november 2025
När påve Leo XIV firade mässa på Alla själars dag (Minnesdagen för alla trogna avlidna) på Verano-kyrkogården i Rom, inbjöd han katoliker att kontemplera döden ”inte så mycket som ett minne av det förflutna utan framför allt som ett hopp för framtiden”.
Påven framhöll att den kristna synen på döden inte präglas av förtvivlan eller nostalgi utan av trygg förväntan, grundad i Kristi uppståndelse. ”Vår kristna tro, grundad i Kristi påskmysterium, hjälper oss att låta minnet bli mer än en återblick på det förflutna — det blir, framför allt, hopp för framtiden,” sade han i sin predikan.
Han uppmuntrade de troende att inte stanna ”i sorgen över dem som inte längre är med oss” utan att se framåt ”mot målet för vår vandring, mot den trygga hamn som Gud har lovat oss, mot den aldrig upphörande fest som väntar oss”.
”Detta hopp om framtiden ger liv åt vår åminnelse och vår bön i dag,” fortsatte påven. ”Det är inte en illusion för att lindra smärtan över att vara skilda från våra kära, och inte heller blott mänsklig optimism. Det är hoppet som vilar på Jesu uppståndelse, han som har besegrat döden och öppnat vägen till livets fullhet för oss.”
Påve Leo betonade att kärleken är nyckeln på denna väg. ”Ur sin kärlek skapade Gud oss; i sin Sons kärlek räddar han oss från döden; och i samma kärleks glädje vill han att vi ska leva för evigt med honom och med våra kära,” sade han.
Han manade kristna att försmaka det eviga livet redan nu genom att utöva kärlek till sin nästa i vardagen. ”När vi lever i kärlek och visar barmhärtighet — särskilt mot de svagaste och mest behövande — kan vi vandra mot vårt mål och redan nu försmaka det, i ett obrytbart band med dem som har gått före oss.”
”Kärleken övervinner döden,” sade han kort. ”I kärleken kommer Gud att samla oss med våra kära. Och om vi vandrar tillsammans i kärlek blir våra liv själva en bön som stiger till Gud, förenar oss med de avlidna och för oss närmare dem, medan vi väntar på att åter möta dem i den eviga glädjen.”
Avslutningsvis inbjöd påven sörjande att vända sig till den uppståndne Kristus som säker tröst och löfte. ”Även om sorgen över dem som inte längre är bland oss är inristad i våra hjärtan, låt oss anförtro oss åt hoppet som inte sviker,” sade han. ”Låt oss fästa blicken på den uppståndne Kristus och tänka på våra avlidna som omslutna av hans ljus.”
”Herren väntar på oss,” tillade han. ”Och när vi till sist möter honom vid slutet av vår jordiska vandring, då ska vi glädjas med honom och med våra kära som gått före oss. Må detta löfte bära oss, torka våra tårar och lyfta vår blick upp mot hoppet för den framtiden som aldrig förgår.”
Denna artikel publicerades först av ACI Prensa, CNA:s spanskspråkiga nyhetspartner, och är översatt och bearbetad av EWTN Sverige.
