Glädje behöver inte vara ”fri från lidande”, säger Påve Leo XIV

Påve Leo XIV varnade under den allmänna audiensen den 8 oktober för påståendet att sann glädje “måste vara utan sår” eller “prövningar”. Smärta, sade han, förnekar inte Guds löfte om kärlek till sitt folk.

Av Kristina Millare, 9. oktober 2025

Under sin allmänna audiens i Vatikanen den 8 oktober sade den helige Fadern: ”Det finns ett hinder som ofta stoppar oss från att känna igen Kristi närvaro i vårt dagliga liv: antagandet att glädje måste vara fri från lidande.”

När han fortsatte sin katekes om Kristi uppståndelse betonade påven att Gud inte ”högljutt tvingar sig själv på oss” utan ”väntar tålmodigt på den stund då våra ögon öppnas för att se hans vänliga ansikte”, för att ”förvandla besvikelse till tillitsfull förhoppning”.

Inför hundratals troende som samlats på Petersplatsen bad han om nåden att kunna lägga märke till Kristi ”ödmjuka och diskreta närvaro” och att upptäcka att ”själva smärtan, om den genomsyras av kärlek, kan bli ett tillfälle för kommunion”.

Den helige Fadern inledde sin katekes om Uppståndelsen med bilden av lärjungarna i Emmaus, som vandrade ”sorgsna eftersom de hade hoppats på ett annat slut” och ”på en Messias som inte kände korset”.

Trots att de hade hört att graven var tom, sade påven att de två lärjungarna ”inte kunde le” eftersom de inte kunde känna igen Guds närhet.

”Men Jesus går bredvid dem och tålmodigt hjälper dem förstå att smärtan inte förnekar löftet, utan är vägen som Gud har tagit för att visa måttet på sin kärlek”, sade Leo i sin onsdagskatekes.

”Bröder och systrar, Kristi uppståndelse lär oss att ingen historia är så märkt av besvikelse eller synd att den inte kan nås av hopp”, tillade han. ”Inget fall är slutligt, ingen natt är evig, inget sår är dömt att förbli oläkt för alltid.”

”Hur avlägsna, förlorade eller ovärdiga vi än kan känna oss, finns det inget avstånd som kan utplåna den outsläckliga kraften i Guds kärlek”, fortsatte han.

Leo XIV uppmanade människor att inte låta sig sjunka ner av förtvivlan i besvikelsens tider utan ”upptäcka att under askorna av desillusion och trötthet finns alltid en levande glöd som bara väntar på att tändas på nytt”.

”Tvärtom är den Uppståndne nära oss just i de mörkaste situationerna: i våra misslyckanden, i våra slitna relationer, i de dagliga kamper som tynger ner oss, i de tvivel som får oss att tappa modet. Ingenting av det vi är, inget fragment av vår existens, är främmande för honom”, sade påven.

”I dag följer den uppståndne Herren med var och en av oss när vi går våra vägar – av arbete och uppgifter, men också vägar av lidande och ensamhet – och med oändlig varsamhet ber han oss att låta honom värma våra hjärtan”, tillade han.

Mot slutet av sitt tal bad påven om nåden att känna igen Kristus ”som vår följeslagare på vägen” i det dagliga livet.

”Och så, liksom lärjungarna i Emmaus, återvänder även vi till våra hem med hjärtan som brinner av glädje. En enkel glädje som inte tar bort såren utan belyser dem”, sade han. ”En glädje som kommer ur vissheten att Herren lever, vandrar med oss och ger oss möjlighet att börja om på nytt i varje ögonblick.”

Denne saken ble først publisert av Catholic News Agency (CNA), en del av EWTN News, og er oversatt og tilpasset av EWTN Sverige.