Konklaven fastställd till den 7 maj – kardinalerna förbereder sig för påvevalet
Av AC Wimmer, 28 april 2025
Kardinalskollegiet tillkännagav på måndagen att konklaven för att välja påve Franciskus efterträdare kommer att inledas den 7 maj, samtidigt som Kyrkan går in i den avslutande förberedelsefasen för valet av den 267:e påven.
Det avgörande tillkännagivandet gjordes efter ett morognmöte i Vatikanen, där kardinalerna har samlats dagligen sedan påve Franciskus begravdes i Basilica di Santa Maria Maggiore den 26 april.
Datumet ligger inom det traditionella fönstret på 15–20 dagar efter en påves död, vilket möjliggör både novendiales, den nio dagar långa sorgeperioden, och ger kardinalelektorer från hela världen tid att anlända till Rom.
Av de 134 kardinaler under 80 år som är röstberättigade har nästan alla redan anlänt till Rom. De sista förväntas anlända inom de närmaste dagarna, enligt källor i Vatikanen.
Själva röstningen kommer att äga rum under Michelangelos magnifika fresker i Sixtinska kapellet.
I enlighet med traditionen kommer kardinalerna på morgonen den 7 maj att fira den heliga mässan ”pro eligendo Romano Pontifice (för valet av den romerske påven) i Peterskyrkan. Därefter tågar de in i Sixtinska kapellet under sången av ”Veni Creator Spiritus”, där de åkallar den Helige Andes vägledning.
Väl inne i kapellet avlägger varje kardinal en ed om att följa föreskrivna procedurer, bevara tystnadsplikten och rösta fritt på den kandidat de anser vara mest värdig. Därefter stängs kapellets dörrar mot omvärlden och förblir tills en ny påve är vald.
Kardinal Giovanni Battista Re, dekanus för Kardinalskollegiet, kommer att presidera över konklaven. För att en påve ska väljas krävs en tvåtredjedelsmajoritet – 90 röster.
Världen kommer att följa de traditionella röksignalerna från skorstenen i Sixtinska kapellet: svart rök signalerar en resultatlös omröstning, medan vit rök tillkännager att en ny påve har blivit vald.
Påve Franciskus utsåg själv 108 av de kardinalelektorer som nu kommer att välja hans efterträdare, vilket under hans pontifikat markant förändrade den geografiska sammansättningen av Kardinalskollegiet. Kollegiet omfattar nu representanter från länder med små katolska befolkningar och regioner som tidigare varit underrepresenterade i påveval.
