Påve Franciskus är död – vad händer nu?

Av Andrea Gagliarducci, 22 aprilo 2025

Med påve Franciskus bortgång inleds den så kallade sede vacante, en period då Peters stol står tom. Denna tid präglas av symboler, traditioner och protokoll som genom århundradena har uttryckt själva påvämbetet och Kyrkans kontinuitet.

Den centrala personen under sede vacante-perioden är camerlengon, för närvarande den irlandsfödde kardinalen Kevin Farrell, som också är prefekt för Dikasteriet för lekmän, familj och liv, samt tidigare biskop av Dallas.

Påven utser camerlengon, och Farrell valdes 2019 efter att den franske kardinalen Jean-Louis Tauran avlidit, 75 år gammal.

Camerlengons uppgifter och plikter regleras av påve Franciskus apostoliska konstitution från 2022, Praedicate Evangelium, som behandlar den romerska kurians struktur och funktion, samt av Johannes Paulus II:s konstitution Universi Dominici Gregis från 1996, som styr förfarandet under sede vacante och själva påvevalet.

Tidigare ledde camerlengon det apostoliska kamret, en institution med anor från 1100-talet, som ansvarade för Kyrkans tillgångar under sede vacante. Kamret bestod då av camerlengon, vicecamerlengon, generalauditören och ett kollegium av andliga prelater.

Det apostoliska kamret har dock avskaffats genom Praedicate Evangelium. Enligt den nya konstitutionen bistås camerlengon nu av tre kardinaler: en som är samordnare för det ekonomiska rådet och två andra som utses enligt reglerna för sede vacante och konklavet.

Vad gör camerlengon i praktiken?

När påven dör är det camerlengons uppgift att ”bekräfta påvens död i närvaro av ledaren för de påvliga liturgiska firandena, andliga prelater från det apostoliska kamret samt dess sekreterare och kansler”, enligt Universi Dominici Gregis.

Camerlengon ska också förstöra fiskarringen – den ring som påven får vid sin installationsmässa – för att annullera sigillet som symboliserar påvens ämbete. Vidare ska han försegla påvens arbetsrum och sovrum; ingen får tillträde till påvens bostad förrän efter begravningen.

Denna process blir troligen annorlunda för påve Franciskus, som efter valet 2013 valde att bo i Casa Santa Marta i stället för det apostoliska palatset. Camerlengon måste därför försegla både påvens tidigare oanvända lägenhet i palatset och hans verkliga bostad i gästhuset i Vatikanen.

Efter dessa procedurer informerar camerlengon kardinalvikarien för stiftet Rom om påvens död. Vikarien, som nu är kardinal Baldassare Reina, ger därefter ett officiellt tillkännagivande till Roms invånare.

Camerlengon informerar också kardinal-överprästen för Peterskyrkan, Mauro Gambetti, om dödsfallet. Därefter övertar camerlengon det apostoliska palatset samt Lateranpalatset och Castel Gandolfo.

Det är camerlengons ansvar att i samråd med kardinalkollegiet organisera påvens begravning.

Inget ”vicepåvedöme”

Det finns ingen ”vicepåve”, och camerlengon övertar därför inte påvens myndighet. Han ansvarar däremot för den dagliga administrationen, med hjälp av tre kardinaler, och upprätthåller en löpande kontakt med kardinalkollegiet.

Påve Franciskus har även reformerat ritualerna vid en påves död. Dödens bekräftelse sker nu inte i rummet där påven avlidit, utan i hans privata kapell. Camerlengon ropar påvens dopnamn tre gånger, eftersom hans påvliga identitet upphör vid dödsögonblicket. Traditionen att slå tre gånger på påvens panna med en liten silverhammare är sedan länge övergiven.

Påvens kropp placeras direkt i en öppen kista, inte på en upphöjd bår (cataletto), som man tidigare gjorde med Johannes Paulus II och Benedikt XVI. De tre tidigare kistorna (i cypress, bly och ek) har också avskaffats. Nu läggs kroppen i en enkel träkista fodrad med zink och förs omedelbart till Peterskyrkan, utan någon särskild visning i det apostoliska palatset.

Begravningsmässan, kallad Missa Poenitentialis, firas i Peterskyrkan eller på Petersplatsen, med delegationer från hela världen närvarande. Påvens kista är enkel, i trä, och hans ansikte är täckt av en sidenslöja.

Ingen får fotografera den avlidne påven utan uttryckligt tillstånd från camerlengon. Ett eventuellt fotografi måste visa påven iförd sina påvliga kläder.

Tidigare, fram till påve Pius X, avlägsnades påvens inre organ och förvarades i särskilda behållare i kyrkan Sant’Anastasio och Vincenzo i Rom innan balsamering. Denna sed har numera upphört.

När påven dör avgår alla kardinaler i den romerska kurian, inklusive statssekreteraren, från sina ämbeten. De enda ämbeten som består under sede vacante är camerlengon, storbiktfadern, påvens allmoseutdelare, kardinalvikarierna för Rom och Vatikanstaten samt dekanen för kardinalkollegiet.

Camerlengon sammankallar därefter kardinalerna till generalkongregationer, vilka föregår påvevalet. Inom 20 dagar efter påvens död samlas de röstberättigade kardinalerna i konklav för att välja hans efterträdare.