Varför firas inte helgon under stilla veckan?

Av Abel Camasca, 15 april 2025

Varför firas inte helgon under stilla veckan? Därför att Kyrkan sätter Jesu lidande, död och uppståndelse i centrum under denna heliga vecka. På grund av detta liturgiska fokus är firandet av helgon inte tillåtet under denna period.

Under stilla veckan – även kallad den heliga veckan – finns särskilda liturgiska bestämmelser inom Katolska kyrkan som rör firandet av helgon och saliga: dessa firas inte under dessa dagar. Varför är det så? Här följer en förklaring.

Enligt den spanska biskopskonferensen (CEE) minns vi under stilla veckan ”händelserna som rör Kristi lidande, död, gravläggning och uppståndelse, vilka utgör påskens mysterium – själva centrum i Herrens liv och kärnan i den kristna tron”.

De liturgiska firandena i Kyrkan har olika grader av betydelse. Enligt de allmänna normerna för det liturgiska året delas firandena in i högtider (solemniteter), fester och minnesdagar (obligatoriska eller valfria).

Enligt kalendern på katolsk.no är palmsöndagen, skärtorsdagen (Herrens sista måltid), långfredagen (Herrens lidande) och påskaftonen alla högtider. Dessa har därmed företräde framför alla andra firanden.

För veckans övriga dagar fastslår de allmänna normerna att ”vardagarna i stilla veckan, från måndag till och med torsdag, har företräde framför varje annan typ av firande”.

Eftersom denna vecka är så central i kyrkoåret, ger den spanska biskopskonferensen ytterligare tydliga instruktioner i sin liturgiska och pastorala kalender för 2023–2024. Där betonas att ”det inte är tillåtet med något slags minnesdag, inte ens i form av en enkel hänvisning”.

Denna riktlinje från de spanska biskoparna, som delas av flera andra biskopskonferenser, grundar sig på den Allmänna introduktionen till det romerska missalet. I punkt 355a, som behandlar valfria minnesdagar, finns en mer teknisk formulering:

”…förutom på askonsdagen och vardagarna i stilla veckan firas mässan för den aktuella liturgiska dagen. Från en valfri minnesdag som eventuellt förekommer i den allmänna kalendern kan man dock använda dagens kollektbön, förutsatt att det inte rör sig om askonsdagen eller en vardag i stilla veckan”, heter det i instruktionen.

Detta innebär att varje dag i stilla veckan har företräde framför alla andra högtider, fester eller minnesdagar för helgon och saliga, och att dessa därför inte kan firas under denna tid.

I Norge firas även påskoktaven under veckan efter påskdagen fram till Miskunnens söndag (den andra påsksöndagen). Inte heller under denna vecka firas några helgon.

Artikeln publicerades ursprungligen av ACI Prensa och har översatts och anpassats av EWTN Sverige.