Påve Franciskus förklarar Antoni Gaudí som ”vördnadsvärd”
Courtney Mares, 15 april 2025
Vatikanen meddelade den 14 april att påven formellt har erkänt Gaudís ”heroiska dygder”, vilket är ett avgörande steg i kanonisationsprocessen. För att kunna bli helgonförklarad krävs nu att två mirakel erkänns som skett genom hans förbön.
Gaudí, som ofta kallas ”Guds arkitekt”, avled 1926 vid 73 års ålder. Han var en framträdande gestalt inom modernistisk och naturalistisk arkitektur och är mest känd för sin skapelse, Basílica de la Sagrada Família i Barcelona – en monumental basilika som fortfarande är under uppförande mer än 140 år efter byggstart.
Basilikan, med sina karakteristiska spiror och unika blandning av gotisk och modernistisk stil, är idag en av världens mest besökta kyrkor. Den konsekrerades som mindre basilika av påve Benedikt XVI år 2010. Vid konsekrationen prisade Benedikt Gaudí för att han på ett lysande sätt förenade naturen, Skriften och liturgin, vilket ”hjälpte till att forma vår mänskliga medvetenhet – förankrad i världen men öppen mot Gud, upplyst och helgad av Kristus”.
Även om han inte var särskilt from i unga år, sägs Gaudí ha genomgått en andlig omvändelse under arbetet med Sagrada Família. I takt med att byggandet fortskred blev han känd för sitt fasta, sin askes och sin hängivenhet till Gud. Under sina sista fjorton levnadsår ägnade han sig helt åt basilikan och avböjde alla andra uppdrag. Han blev påkörd av en spårvagn i Barcelona den 7 juni 1926 när han var på väg till bikt, och avled tre dagar senare.
Gaudí är begravd i kryptan under Sagrada Família. Av basilikans tre huvudfasader hann endast Födelsefasaden färdigställas under hans livstid. Lidandesfasaden byggdes senare utifrån hans ritningar, och Härlighetsfasaden är ännu inte färdigställd.
Målet är att basilikan ska stå färdig år 2026, till 100-årsminnet av Gaudís död.
Arbetet med att främja hans helgonförklaringsprocess inleddes 1992 av en grupp lekmän. Vatikanen öppnade officiellt ärendet 2003. År 2015 uttryckte påve Franciskus sitt stöd för processen och kallade Gaudí ”en stor mystiker”, enligt Föreningen för Antoni Gaudís saligförklaring.
Påvens dekret offentliggjordes efter ett möte med kardinal Marcello Semeraro, prefekt för Dikasteriet för helgonförklaringsprocesser, samtidigt som påven fortfarande återhämtar sig från sjukdom.
Mirakel, martyrskap och heroiska dygder
I samma dekret erkände påve Franciskus även ett mirakel genom förbön av Eliswa Vakayil (1831–1913), en indisk ordenssyster som senare blev känd som Moder Eliswa av Den saliga Jungfru Maria. Hon grundade den första inhemska karmelitiska kongregationen för kvinnor i Kerala år 1866.
Innan hon trädde in i det religiösa livet var Vakayil gift och hade en dotter vid namn Anna. När maken plötsligt dog och dottern bara var 18 månader gammal, vigde Vakayil sitt liv åt tyst bön och tjänst.
Mer än tio år senare, i bön inför det Allraheligaste Sakramentet, kände hon en kallelse att helt och hållet viga sitt liv åt Gud. Hennes dotter Anna och hennes syster kände sig inspirerade att följa henne, och de tre togs gemensamt emot i karmelitorden fyra år senare.
Det erkända miraklet banar nu väg för hennes saligförklaring.
Påven erkände även martyriet för den italienske missionären fader Nazareno Lanciotti, som dödades i Brasilien år 2001. Under tre decennier av missionstjänst nära gränsen mot Bolivia grundade han bland annat ett sjukhus, ett äldreboende, en skola, ett mindre prästseminarium samt 57 landsbygdsförsamlingar där han införde daglig eukaristisk tillbedjan.
Lanciotti var känd för sitt engagemang mot orättvisor, inklusive narkotikahandel och exploatering, vilket tros ha gjort honom till måltavla. Den 11 februari 2001 bröt sig två maskerade män in i hans prästgård och sköt honom. Han avled 11 dagar senare – efter att ha förlåtit sina angripare.
Vatikanen erkände hans död som martyrdöd med hänvisning till hans aktiva förlåtelse och dådet som förmedvetet mord. Med erkännandet av hans martyrium kan han nu saligförklaras, men ett mirakel genom hans förbön krävs fortfarande för helgonförklaring.
Artikeln publicerades ursprungligen av CNA och har översatts och anpassats av EWTN Sverige.
