Vem leder Vatikanen när påven är sjuk?
Av Daniel Payne, 28 februari 2025
Påve Franciskus lades in på sjukhus för behandling av bronkit den 14 februari. Nästan två veckor senare meddelar läkarna att han, under sin vistelse på Gemelli-sjukhuset i Rom, utvecklade dubbelsidig lunginflammation och genomgick en respiratorisk kris i lördags. Påven kommer att stanna kvar på sjukhuset medan han återhämtar sig från sin komplexa medicinska situation.
En längre sjukhusvistelse för en av världens mest betydelsefulla ledare väcker frågan: Vem leder Vatikanen när en påve är inlagd eller oförmögen att utföra sina vanliga uppgifter?
Matthew Bunson, vice ordförande och redaktionschef för EWTN News, samt författare till flera böcker om katolicismen, inklusive Encyclopedia of Catholic History, säger till Catholic News Agency (CNA) att påve Franciskus, trots sin sjukhusvistelse, fortfarande har viss översikt över Vatikanens angelägenheter.
Bunson hänvisar till rapporter från ACI Stampa, CNAs italienskspråkiga nyhetspartner, som tidigare i veckan rapporterade att påven haft möten med sina sekreterare medan han återhämtar sig på Gemelli.
Han har tydligt fortfarande kontakt med Vatikanen och fattar beslut, säger Bunson.
I sådana fall, förklarar han, fortsätter statsapparaten att fungera tills vi eventuellt går in i en interregnum-period, tiden mellan två påvar.
Andreas Widmer, universitetslektor vid The Catholic University of America och tidigare medlem av Schweizergardet, betonar att mycket av Vatikanens administration fortsätter som vanligt även när påven är sjuk.
Arbetet fortgår. Han hålls informerad av Vatikanens tjänstemän, säger Widmer, som tjänstgjorde under påve Johannes Paulus II på 1980-talet och regelbundet återvänder till Vatikanen i sitt arbete.
Så vitt jag förstår är påven fortfarande vid medvetande och arbetar, fortsätter Widmer om Franciskus nuvarande tillstånd. Kanske han inte arbetar 12-timmarsdagar, men han har fortfarande möten och fattar beslut.
Tidigare har vissa påvar övervägt att avgå om de skulle bli permanent arbetsoförmögna. År 1965 skrev påve Paul VI ett brev till kardinalkollegiets dekanus där han förklarade att han skulle anses ha avgått om han blev oförmögen att utföra sitt ämbete. Paul VI levde dock ytterligare 13 år och dog som sittande påve.
År 2022 avslöjade påve Franciskus att han redan under sitt första år som påve skrev sin avskedsförklaring och överlämnade den till dåvarande statssekreteraren, kardinal Tarcisio Bertone, för användning vid eventuell medicinsk oförmåga.
Jag vet inte vem kardinal Bertone gav den till, men jag gav den till honom när han var statssekreterare, skämtade påven vid tillfället.
Trots detta uttalade Franciskus i sin biografi förra året att han ser det petrinska ämbetet som en livslång tjänst och inte ser någon anledning att avgå, om inte en allvarlig fysisk försämring skulle inträffa.
Widmer betonar att påvar inte lämnar sådana frågor åt slumpen. En påve skulle aldrig låta detta vara oklart. De tar sitt ansvar mycket seriöst, säger han.
Bunson jämför situationen med den helige Johannes Paulus II, vars hälsa försämrades mot slutet av hans pontifikat.
Det var tydligt att förberedelser gjordes för ett möjligt interregnum, säger han.
Men vi är inte där ännu, och den romerska kurian fungerar fortfarande som vanligt.
Vid en påves död tar kardinalkamreraren (camerlengo) över delar av Vatikanens omedelbara administration. Han är en av de få vatikanska ämbetsmän som inte automatiskt förlorar sin position vid en påves bortgång. Hans uppgifter inkluderar att bekräfta påvens död och leda Kyrkan under övergångsperioden.
Hans jobb är att bekräfta att påven har avlidit och att se till att hans sista vilja respekteras, förklarar Bunson. Därefter kallas kardinalerna till Rom, där en ny påve till slut väljs.
Även chefen för den apostoliska bikttribunalen, dikasteriet som hanterar frågor kring bikten och syndaförlåtelsen, behåller sin position vid en påves död.
Han förblir alltid i tjänst, säger Bunson, eftersom Guds barmhärtighet alltid måste vara tillgänglig.
En annan central person i Vatikanens administration är påvliga allmoseförvaltaren, den kardinal som ansvarar för den Heliga stolens välgörenhetsarbete. Påve Franciskus bestämde själv att denna tjänst skulle behållas vid ett påvedömes slut, vilket speglar hans djupa engagemang för de fattiga och mest utsatta.
Trots att många troende undrar hur Vatikanen fungerar under påvens sjukhusvistelse, varnar Widmer för spekulationer och rykten, som han kallar fullständigt nonsens.
Bland annat har internationella medier påstått att Schweizergardet övar på påvens begravning, något som Schweizergardet själva har avvisat.
Det är bara påhitt, säger Widmer och påpekar att Schweizergardet alltid är förberett för sådana situationer som en del av sin dagliga verksamhet.
Ingen behöver öva på något. Det är deras jobb, slår han fast.
Denna artikel publicerades först av Catholic News Agency, en del av EWTN News, och har översatts och anpassats av EWTN Sverige.
