Den 8 februari firar Kyrkan minnet av den heliga Josefina Bakhita, en kanossiansk syster som kidnappades och såldes som slav i Sudan.

Av CNA, 8 februari 2025

Josefina Bakhita föddes 1869 i en liten by i Darfur-regionen i Sudan. Hon kidnappades medan hon arbetade på fälten med sin familj och såldes därefter som slav. Hennes fångvaktare frågade efter hennes namn, men hon var för rädd för att minnas det, så de kallade henne ”Bakhita,” vilket betyder ”den lyckliga” på arabiska.

I efterhand kan man säga att Bakhita verkligen var lyckligt lottad, men hennes första levnadsår vittnar inte om det. Hon utsattes för brutal tortyr av sina olika ägare, som brännmärkte, piskade och skar henne.

I sin självbiografi beskriver hon en särskilt fruktansvärd händelse när en av hennes herrar skar henne 114 gånger och hällde salt i såren för att se till att ärren skulle bli permanenta.

”Jag kände att jag skulle dö när som helst, särskilt när de gnuggade in mig med salt,” skrev Bakhita.

Trots allt uthärdade hon sitt lidande tappert, även om hon ännu inte kände Kristus eller den frälsande innebörden av lidandet. Hon hade dock en djup vördnad för världen och dess skapare:

”När jag såg solen, månen och stjärnorna sa jag till mig själv: ’Vem kan vara Herren över dessa vackra ting?’ Och jag kände en stark längtan att få se Honom, lära känna Honom och ge Honom min hyllning.”

Efter att ha sålts fem gånger blev Bakhita köpt av Callisto Legnani, den italienska konsuln i Khartoum, Sudans huvudstad.

Två år senare tog han med sig Bakhita till Italien, där hon fick arbeta som barnskötare åt hans kollega Augusto Michieli.

Michieli skickade i sin tur Bakhita och sin dotter till en skola i Venedig, som drevs av Kanossiansystrarna.

Bakhita kände sig kallad att lära sig mer om Kyrkan och döptes under namnet Josefina Margareta. Samtidigt ville Michieli ta med henne tillbaka till Sudan, men Josefina vägrade att återvända.

Tvisten eskalerade och togs upp i italienska domstolar, där det fastställdes att Josefina var en fri kvinna och fick stanna i Italien.

Slaveri var inte erkänt i Italien, och det hade dessutom varit förbjudet i Sudan redan innan Josefina föddes.

Josefina valde att stanna i Italien och inträdde i Kanossiansystrarna år 1893. Hon avlade sin klosterlöften 1896 och skickades till norra Italien, där hon ägnade sitt liv åt att tjäna sin gemenskap och undervisa andra i att älska Gud.

Hon blev känd för sitt milda leende, sin ödmjukhet och sin helighet.

Hon uttryckte till och med en anmärkningsvärd förlåtelse när hon sa:

”Om jag skulle möta slavhandlarna som kidnappade mig och även de som torterade mig, skulle jag knäböja och kyssa deras händer, för om detta inte hade hänt skulle jag inte vara kristen och ordenssyster idag.”

Den heliga Josefina Bakhita saligförklarades 1992 och helgonförklarades i oktober 2000 av påve Johannes Paulus II.

Hon är det första helgonet från Sudan och landets skyddshelgon.