Skip to content

Påve Franciskus: ”Det liv som den Helige Ande ger oss är ett evigt liv.”

Papa Francesco tocca la pancia di una donna incinta durante l'Udienza Generale di oggi, 16 ottobre 2024 (Vatican Media)

Petersplatsen, kl. 09.00. Rom vaknar upp till en molnig himmel. Påven anländer i sin påvemobil för en rundtur på torget. Det är dagen för den allmänna audiensen. Påve Franciskus, som idag återupptar katekescykeln på temat den Helige Ande som ”leder Guds folk till att möta Jesus, vårt hopp”, fokuserar sin meditation på temat ”Jag tror på den Helige Ande” Läsningen som valts för denna katekes är från Johannesevangeliet kapitel 14.

Ett kort utdrag ur påven Franciskus meditation

”Under de tre första århundradena”, börjar påven, ”kände inte kyrkan något behov av att ge en uttrycklig formulering av sin tro på den Helige Ande. I kyrkans tidigaste trosbekännelse, den så kallade apostoliska symbolen, efter att ha proklamerat: ’Jag tror på Gud Fader, himmelens och jordens skapare, och på Jesus Kristus, som föddes, dog, steg ner till helvetet, uppstod igen och uppsteg till himlen’, tillägger den: ’Jag tror på den Helige Ande’, utan någon specifikation.” Han menar därför att man måste komma ihåg att det var ”kätteriet som fick kyrkan att specificera hans tro”. När denna process började – med Athanasius på 400-talet – var det just hennes erfarenhet av den helige Andes heliggörande och gudomliggörande verkan som ledde kyrkan till vissheten om hans fulla gudomlighet.”

Han citerar det ekumeniska rådet i Konstantinopel år 381: det var detta råd som definierade”den Helige Andes gudomlighet i de välkända ord som vi fortfarande upprepar idag: Jag tror på den Helige Ande.” Men vad innebär det att uttala formeln ”Den Helige Ande är Herre”? Här är påven Franciskus svar: det är ”som att säga att han delar Guds ’herravälde’, som hör hemma i Skaparens värld, inte i de skapades värld. Det starkaste uttalandet är att samma ära och tillbedjan tillkommer honom som Fadern och Sonen.” Påven går sedan in på den historisk-telogiska aspekten: ”Den konciliära definitionen var inte en ankomstpunkt, utan en avgångspunkt. Och i själva verket, efter att ha övervunnit de historiska skäl som hade förhindrat en mer uttrycklig bekräftelse av den Helige Andes gudomlighet, kommer den att tyst proklameras i kyrkans gudstjänst och dess teologi.”

Påvens blick vänds sedan mot vår samtida värld. Men vad säger den trosartikel som vi förkunnar varje söndag i mässan till oss som är troende idag? Den Helige Fadern fortsätter: ”Tidigare har den främst behandlats med avseende på påståendet att den Helige Ande ’utgår från Fadern’ Den latinska kyrkan kompletterade snart detta uttalande genom att i mässans trosbekännelse lägga till att den Helige Ande ’också utgår från Sonen’.” För att bättre kunna förklara sig tar han till ordets etymologi: ”Eftersom uttrycket ”och från Sonen” på latin kallas ”Filioque”, uppstod den tvist som är känd under detta namn och som var orsaken (eller förevändningen) till så många tvister och splittringar mellan Österns och Västerlandets kyrkor. På grund av detta skapades missförstånd, splittringar. Men när de väl har övervunnits ”kan vi idag värdesätta den viktigaste befogenheten för oss som förkunnas i artikeln i trosbekännelsen, nämligen att den Helige Ande är ’livgivande’, det vill säga livgivande”

Påven fortsatte sedan sin katekes med några frågor: ”Vi frågar oss själva: vilket liv ger den Helige Ande? I början, i skapelsen, ger Guds andedräkt Adam naturligt liv; från att ha varit en staty av lera gör den honom till ’en levande varelse’ Nu, i den nya skapelsen, är den Helige Ande den som ger de troende nytt liv, Kristi liv, övernaturligt liv, som Guds barn.” En annan fråga som påven ställer till de troende är ”Var i allt detta finns den stora och tröstande nyheten för oss? Det är att det liv som den Helige Ande ger oss är ett evigt liv! Tron befriar oss från skräcken att behöva erkänna att allt tar slut här, att det inte finns någon försoning för lidandet och orättvisan som härskar på jorden.”

.

Denna artikel har tidigare publicerats av acistampa.com

NEWSLETTER


Dela

Mer relaterat till detta

Hur s:t Franciskus de Sales övervann sitt temperament och blev ett helgon av vänlighet

Helige Franciskus av Sales, även kallad ”vänlighetens helgon”, firas den 24 januari varje år. Trots sitt heta temperament blev han en förebild i ödmjukhet och kärlek genom Guds nåd och Jungfru Marias omsorg. Som biskop och kyrkolärare inspirerade han otaliga människor, och han är idag skyddshelgon för journalister, författare och den katolska pressen.