Skip to content

Påve Franciskus i Belgien, möte med 17 övergreppsoffer

Bambina che piange con un orsetto di peluche accanto (Canva)

Mer än två timmars möte med 17 offer för sexuella övergrepp i nuntiaturen i Bryssel. Efter att högt ha utropat sin skam över övergreppen i kyrkan i sitt tal till diplomatkåren höll påven Franciskus på kvällen den 27 september sitt efterlängtade möte med övergreppsoffren i Belgien.

Från att ha varit en grupp på 15 personer blev de senare 17. Heliga stolens presstjänst rapporterade sent på kvällen att ”under mötet, som varade i mer än två timmar, kunde deltagarna delge påven sina berättelser och sin smärta och uttrycka sina förväntningar på kyrkans engagemang mot övergrepp”.

Heliga stolens presstjänst betonade återigen att ”påven kunde lyssna och komma nära deras lidande, uttryckte tacksamhet för deras mod och känslan av skam för vad de hade fått utstå som barn på grund av de präster som de anförtrotts, och noterade de önskemål som framförts till honom om att studera dem”.

Mötet började cirka femton minuter för sent men avslutades nästan två timmar senare, strax före kl. 21.00 den 27 september. Det var planerat att varje offer skulle få en stund ansikte mot ansikte med påven Franciskus på cirka tre minuter, men i verkligheten tog det mycket längre tid.

Kyrkan i Belgien har länge varit tvungen att ta itu med övergreppsdramat. Det har funnits två undersökningskommissioner som har ägnat sig åt offer för övergrepp, en 2010-2011 och en 2023-2024. Den senare kom med 137 rekommendationer, bland annat om att inrätta en särskild kommission för att bedöma eventuella oegentligheter i Operation Chalice, den spektakulära polisinsats som 2010 gick så långt att den avslöjade gravarna för Bryssels ärkebiskopar emeriti.

Trots den belgiska kyrkans beslutsamma ansträngningar för att utrota fenomenet återkom övergreppsfrågan gång på gång i medierna och fick nytt liv genom den nederländskspråkiga tv-serien Godergeten (De gudlösa) som sändes 2023 och som hade en djupgående inverkan på befolkningen i Flandern och sedan på den fransktalande befolkningen efter att avsnitten översatts till franska.

Kyrkan i Belgien har dock bekämpat övergreppsdramat sedan 1997, då hjälplinjer först inrättades. Mellan 2012 och 2021 inrättade kyrkan i Belgien tio kontaktpunkter, och 2012 inrättades en interdiocesan kommission för skydd av barn och ungdomar.

Fallet Vangheluwe hade gjort stort intryck på den allmänna opinionen. Biskopen emeritus av Brugge avgick 2010 efter att ha misskrediterats för övergrepp mot barn. Han erkände att han hade begått sexuella övergrepp mot två brorsöner på 1980-talet. Uppgifterna visade sig senare vara preskriberade och Vangheluwe dömdes inte. Även om han inte längre var biskop i Brugge kunde han behålla sin titel som biskop. Han flydde först till Westvleteren och sedan till ett kloster i Frankrike, för att där leva i ”hemlighet”.

År 2012 hittades dock tusentals pornografiska bilder på hans dator. Datorn hade beslagtagits vid en husrannsakan i hans hem som ägde rum i samband med Operation Chalice, den belgiska polisens spektakulära utredning av övergrepp inom kyrkan som till och med ledde till att man avslöjade gravar i Bryssels katedral, i ett aldrig tidigare skådat och i vilket fall som helst olagligt initiativ. De bilder som hittades i Vangheluwes dator rörde tusentals män, huvudsakligen vuxna.

Sedan den 21 mars är Roger Vangheluwe inte längre biskop och inte längre präst. Ett beslut som kom efter medietryck, nya bevis som bland annat den belgiske justitieministern sagt sig vilja göra tillgängliga för den katolska kyrkan och slutligen en ny utredning i Troskyrkans dikasteri.

Frågan om övergrepp nämndes i kung Philippe av Belgiens tal, och även, i ovanligt hårda ordalag, av premiärminister de Croo på slottet i Laeken. De Croo sade att ”offren måste höras. De bör stå i centrum. Misstag måste erkännas. Och rättvisa måste skipas”.

Kyrkan i Belgien har ännu inte gått ut med något officiellt meddelande efter påvens möte med offren för övergrepp. Flamländska medier har dock samlat in några uttalanden från offren efter mötet.

Koen Van Sumere var mycket positiv och sade att”påven verkade uppenbart omedveten om hela den belgiska historien”. Emmanuel Henckens sa också att han förstod att”inte allt från Belgien kommunicerades till Rom”.

Jean-Marc Turine uppskattade att påven bad om ursäkt. Men, tillade han, ”När jag frågade om kyrkans ansvar svarade påven: ’Kyrkan, vem är det? Det är du, jag, alla. Den undviker allt ansvar”.

.

Denna artikel har tidigare publicerats på acistampa.com

NEWSLETTER


Dela

Mer relaterat till detta

Upptäck Ökenfädernas tidlösa visdom – Ny serie med biskop Erik Varden

Hur kan vi möta livets utmaningar med tro och förtröstan? I den nya serien ”Ökenfäderna på ett år” tar biskop Erik Varden oss med på en resa in i ökenfädernas tidlösa visdom. Upptäck hur deras exempel ger mod och hopp i vår egen andliga vardag. Missa inte denna inspirerande serie, tillgänglig under ”Serier” i vår meny!

Herrens dop: En dag för förnyelse och hopp

Festen av Herrens dop firas i den katolska Kyrkan söndagen efter epfiania och avslutar jultiden. Dagen lyfter fram Jesu dop i Jordan och betonar dopets centrala roll i kristen tro. I Vatikanen döpte påve Franciskus 21 barn i Sixtinska kapellet, medan man bland annat i S:t Botvids församling samlades under högmässan och förnyade doplöftena.

Herrens Dop

Herrens Dop, som firas söndagen efter Epifania, markerar Jesu offentliga verksamhet och är en påminnelse om hans roll som Frälsare. Genom denna högtid reflekterar vi