Påven Franciskus kommentar till dagens evangelium, före Angelus, utgår från evangelisten Markus ord: ”Människosonen överlämnas i människors händer och de ska döda honom, men efter tre dagar ska han uppstå”. I detta avsnitt framhävs framför allt lärjungarnas inställning ”när de följer Mästaren”: de ”har något annat i huvudet och på läpparna”.

Men det som slår påven mest är deras tystnad: ”När Jesus frågar dem vad de talade om, svarar de inte. Låt oss lägga märke till denna tystnad: lärjungarna teg för att de grälade om vem som var störst. Vilken kontrast till Herrens ord! Medan Jesus anförtrodde dem meningen med deras liv, talade de om makt”. Och han fortsätter: ”Och så stängde nu skammen deras munnar, liksom tidigare stoltheten hade stängt deras hjärtan. Ändå svarar Jesus öppet på de viskade orden längs vägen: ”Om någon vill vara först, låt honom vara sist” (jfr v. 35). Vill du vara stor? Gör dig liten, ställ dig till tjänst för alla”.

Kristi lärdom för lärjungarna och för alla är en: ”Den sanna makten ligger inte i den starkares herravälde, utan i omsorgen om de svagaste. Det är därför Mästaren kallar på ett barn, sätter det mitt bland lärjungarna och omfamnar det och säger: ’Den som i mitt namn tar emot ett av dessa barn tar emot mig'”.

Den Helige Faderns reflektion fokuserar sedan på nutiden: ”Vi, vi alla, lever därför att vi har blivit välkomnade, men makten får oss att glömma denna sanning. Då blir vi härskare, inte tjänare, och de första som lider är just de sista: de små, de svaga, de fattiga. Hur många människor lider och dör inte på grund av maktkamper! Det är dessa liv som världen förkastar, precis som den förkastade Jesus”, avslutar påven Franciskus.

Och han ber de troende att ställa sig frågan: ”Känner jag igen Jesu ansikte i de små? Tar jag hand om min nästa, tjänar jag med generositet? Och vice versa, tackar jag dem som tar hand om mig?”

.

Denna artikel har tidigare publicerats av acistampa.com